Det är ingenting särskilt med januari
KULTUR
Alla dessa förväntningar, detta att man vill göra så mycket under det kommande året...
Men samtidigt är väl januari ingenting särskilt.
Januari är ju en månad som alla andra månader. Årsskiftet betyder ju ingenting för själva livets gång, allt är som vanligt.
Foto: Peter Nilsson [Förstora]
Foto: Peter Nilsson [Förstora]
Ismael Ataria - det är förstås en pseudonym, för Anders Brokvist - bor i Hagfors, är född i Hagfors (1981).
Han är just nu djupt engagerad i ett projekt inom Svenska kyrkan, han har spelat in korta avsnitt för de P1:s morgontidiga radioinslag som hälsar vardagens början.
Inslag som numera många gånger har en sekulär prägel men som förr i tiden kallades - morgonandakt.
Han arbetar också med en ny bok, en ny cd och en föreställning tillsammans med Mattias Linusson, musikern som också han har ett artistnamn: Panzerwagen.
Ismael Ataria har relativt lätt för att skriva.
– Ibland, förtydligar han efter en kort tankepaus, ibland är det lätt, när jag mår bra, då kan jag skriva och plocka fram sånt som jag tycker är värt att ta upp och beskriva.
Och annars?
– Ja, annars har jag fullt upp med att må dåligt!
Likt många mer eller mindre kända kolleger i branschen har också Ismael Ataria upptäckt att inspirationens blixtar inte alltid kommer per automatik.
– Man får minsann jobba sig till inspiration, det är ett ganska hårt och lite tråkigt arbete, men det är inte mer glamoröst än så.
En annan poet från Värmland, Nils Ferlin, lär ha sagt att inspiration är resultatet av till stor del transpiration.
Och ändå: Ingivelserna kommer ibland både plötsligt och
oväntat. När som helst, var som helst. Vid frukostbordet, i kassakön, under
en resa.
Ismael Ataria har alltid med sig ett ”inspirationsblock”, ett anteckningsblock där ord och uttryck, infall, textrader noteras för framtida bruk.
– Ungefär tio procent av det som tas med i inspirationsblocket kommer till användning, säger han.
Hittills har han publicerat två dikthäften, det ena vid arton års ålder (”Sånger från en annan värld”), det andra ifjol, på Heidruns förlag: ”Allt jag vill för dig, ingen annan”.
Han heter Anders Brokvist men kallar sig Ismael Ataria.
Ismael har han lånt från en rollgestalt i Ingmar Bergmans ”Fanny och Alexander” och Ataria från datorspelsvärlden.
Detta är en förklaring som inte alltid når in i mörka själars innersta skrymslen.
– Jag har mött vardagsrasismen, säger han, jag har vid olika tillfällen fått kommentar som - ”du kommer hit till Sverige och kräver bidrag” osv osv...
Sådant hindrar inte att han behåller sitt artistnamn, sin författarpseudonym.
















































































