Till våren kommer Kangas tionde
BOKMÄSSAN I GÖTEBORG
Boken väckte uppseende, fick kritiken att haja till på allvar, och värmlänningen sågs som en mästare i en inte direkt publikfriande gren: Den ”svarta” och svåra berättarkonsten.
Nu är Robert Kangas klar med en ny bok.
Boken ges ut till våren och kommer förmodligen att ha en ganska ljus titel: ”De där somrarna”.
;)
Foto: Jan Bergstam [Förstora]
– Först ville jag kalla boken för ”Volleybollsomrar”, berättar Robert Kangas, bosatt i Göteborg, deltidsarbetande för Författarcentrum Väst, barnafar och separerad.
Den lite otympliga titeln ”Volleybollsomrar” har förvandlats till enklare ”De där somrarna”.
– Fast man vet ju aldrig vad bokförlaget vill att boken ska heta, säger han med ett leende där han sitter nersjunken i en sliten skinnfåtölj på bokmässan i Göteborg.
Robert Kangas brukar nog få som han vill.
Det har gått tjugo år sen han debuterade och började håva in beröm
och priser och få en inte så jättestor men krävande läsekrets. Från början
ordnade Kangas med ett litterärt revir, mer själsligt än geografiskt. Någon
döpte det till ”Kangasland” och det uttrycket har hakat sig fast och är
användbart. I ”Kangasland” är inte allt tjohej och lätt och skrönor och
värmländskt gemyt.
Men värmländskt är det så det märks: Svart och lite så där ”nere”.
Rent geografiskt ligger nog ”Kangasland” i trakterna av Arvika.
Psykologiskt finns landet överallt och inom oss alla.
– Den här gången blir det nog inte sådär tungsvart som
ibland tidigare, antyder författaren, men det har det ju inte alltid varit
heller.
Det är sant. Svärtan i Robert Kangas` böcker har också en sorts humor som nog tilltalar den som kan skratta åt allt livets jävlighet, möjligen en bra attityd för att klara just det: Livet.
Och som bekant: Ett gott skratt förlänger livet, inte alltid men det piggar upp!
Därmed inte sagt att Robert Kangas försöker vara en litterär humorist, det vore honom nog fjärran.
Han är inte alltid lättläst, men han har aldrig gjort anspråk på att vara lättläst. Han vill vara äkta och vara det med ett språk som är hans: ”Kangasiska”?
Nu går han omkring i Göteborg och mår riktigt bra. Den tionde
boken kommer till våren, efter flera års tystnad. Kanske en del av hans
läsare fruktat att åren av tystnad skulle markera nånting definitivt: Inga
fler böcker. Men så är det tursamt nog inte.
– Det har varit så mycket, vet du, jag har separerat och jag har ägnat mig åt barn och lite jobb med Författarcentrum och ...
Ja, sånt tar tid. Och tiden efter de nio tidigare och ganska tätt utkommande bäckerna har han utnyttjat väl.
”De där somrarna”, låt oss anta att arbetstiteln
behålls, det är tre somrar på 60-talet: 1964-66. Det var en betydelsefull
tid för unga kvinnor och män i Robert Kangas generation. Det var under de
där åren så mycket hände. Sånt som lever kvar.
Men det ska inte uppfattas som att boken är självbiografisk.
– Ändå finns det nog en del av mig och mitt som jag har mixat in i boken. Och så utspelas det där det alltid utspelar sig, berättar hanoch syftar på västra Värmland, Arvikatrakten, hans egen uppväxtmiljö, trakten där han råkade bo och fick de intryck som med tiden gjorde honom till: En svart, mycket ärlig, språkligt spännande och på sitt sätt mycket underhållande prosaförfattare.
Så – för den som uppskattar att resa omkring i
”Kangasland” är Robert Kangas` besked under bokmässan i Göteborg en riktigt
bra nyhet: När våren kommer så kommer också Robert Kangas med en ny bok. Den
tionde.
