Hundprofet i Tällerud fick kritik och skäll
KULTURKRÖNIKA
Publicerad: 2008-06-12 07:08 | Uppdaterad: 2008-08-29 17:40
;)
Häromdagen städade jag en skrivbordslåda med gamla pressreleaser, anteckningar, inbjudningskort.
Det mesta gick i papperskorgen. Ett och annat fick nådatid i lådan.
En – säger en! – pressrelease fick mig att haja till och bli sittande, fundersam, full i skratt: En inbjudan till utställningen Hunden i konsten på Tälleruds hembyugdsgård utanför Karlstad.
Pressvisningen av temautställningen ägde rum den 20 juli ifjol. Flera av de mest kända värmländska konstnärerna var inbjudna.
Och så en från Skåne, Lars Vilks, som tvärtemot vad arrangörerna hade hoppats sänt in tre teckningar av ”profeten M. som hund”.
Alsters Sockens hembygdsförening och Konstföreningen KRUT hade lagom till visningen för media nålat upp de tre teckningarna.
Några timmar senare plockades teckningarna ner, men då var skadan redan skedd.
Den utställning som skulle bli ack! så oskyldig blev istället den bisarra upptakten till en storm av kritik, dödshot mot redaktörer, livvaktsskydd av Vilks, en svåröverskådlig mediadebatt om yttrandefrihet och kränkning av muslimer osv.
Lars Vilks hade bifogat några egna kommentarer till teckningarna, som raskt plockades bort efter att arrangörerna inhämtat råd från olika personer. I kommentarernas slutkläm skrev han att – efter krisen med de danska Muhammedkarikatyrerna – ”det är fritt fram att ironisera över islam och dess store profet”.
Oavsett vad man tycker om Vilks och hans teckningar eller om islam så är det väl ingen underdrift att påstå: Konstnärens slutledning visade sig snabbt nog vara mindre precis...
Om några veckor är det snart dags för en ny temautställning i Ulvsby. Denna gång är temat ”Bevingat”. Speciellt inbjuden utställare är konstnären Åsa Wettre från Göteborg. Ryktet om att Vilks (!) åter igen skulle vara inbjuden dementeras med stor kraft av arrangörerna.
En representant för dem, Märta Wennerström, är inte oväntat lite sur på Lars Vilks. I samtal med NWT säger hon att hon kände sig – och känner sig – lurad. Hon hade inte räknat med att Vilks skulle bidra med någonting så provokativt som Muhammedteckningarna.
”Jag var lite naiv”, säger hon med återblick på fjolårets buller och bång.
Naiv? Kanske det. Men hembygdsgården i Tällerud blev uppmärksammad internationellt.
Och Lars Vilks fick pr som få andra.
Hans livvaktsskydd betalades av det allmänna.
Det mesta gick i papperskorgen. Ett och annat fick nådatid i lådan.
En – säger en! – pressrelease fick mig att haja till och bli sittande, fundersam, full i skratt: En inbjudan till utställningen Hunden i konsten på Tälleruds hembyugdsgård utanför Karlstad.
Pressvisningen av temautställningen ägde rum den 20 juli ifjol. Flera av de mest kända värmländska konstnärerna var inbjudna.
Och så en från Skåne, Lars Vilks, som tvärtemot vad arrangörerna hade hoppats sänt in tre teckningar av ”profeten M. som hund”.
Alsters Sockens hembygdsförening och Konstföreningen KRUT hade lagom till visningen för media nålat upp de tre teckningarna.
Några timmar senare plockades teckningarna ner, men då var skadan redan skedd.
Den utställning som skulle bli ack! så oskyldig blev istället den bisarra upptakten till en storm av kritik, dödshot mot redaktörer, livvaktsskydd av Vilks, en svåröverskådlig mediadebatt om yttrandefrihet och kränkning av muslimer osv.
Lars Vilks hade bifogat några egna kommentarer till teckningarna, som raskt plockades bort efter att arrangörerna inhämtat råd från olika personer. I kommentarernas slutkläm skrev han att – efter krisen med de danska Muhammedkarikatyrerna – ”det är fritt fram att ironisera över islam och dess store profet”.
Oavsett vad man tycker om Vilks och hans teckningar eller om islam så är det väl ingen underdrift att påstå: Konstnärens slutledning visade sig snabbt nog vara mindre precis...
Om några veckor är det snart dags för en ny temautställning i Ulvsby. Denna gång är temat ”Bevingat”. Speciellt inbjuden utställare är konstnären Åsa Wettre från Göteborg. Ryktet om att Vilks (!) åter igen skulle vara inbjuden dementeras med stor kraft av arrangörerna.
En representant för dem, Märta Wennerström, är inte oväntat lite sur på Lars Vilks. I samtal med NWT säger hon att hon kände sig – och känner sig – lurad. Hon hade inte räknat med att Vilks skulle bidra med någonting så provokativt som Muhammedteckningarna.
”Jag var lite naiv”, säger hon med återblick på fjolårets buller och bång.
Naiv? Kanske det. Men hembygdsgården i Tällerud blev uppmärksammad internationellt.
Och Lars Vilks fick pr som få andra.
Hans livvaktsskydd betalades av det allmänna.
Nöjen & evenemang
