Lagerlöfs mörkaste roman fyller hundra
BOKEN LITTERATURJUBILAR: Körkarlen som blev filmklassiker
Foto: Anonymous [Förstora]
Nu ger Svenska Vitterhetssamfundet ut en vetenskaplig utgåva av romanen, som nio år efter utgivningen låg till grund för Victor Sjöströms berömda film. En film som utövat stort inflytande. En scen i Sjöströms film – scenen saknas i Selma Lagerlöfs roman – inspirerade Stanley Kubrick när han gjorde The Shining.
I en faktarik inledning till den textkritiska utgåvan av Körkarlen berättar Lagerlöfforskaren Maria Karlsson om varför och hur Selma Lagerlöf skrev romanen.
Ett syfte med Körkarlen var att försöka knyta an till en ökande realism inom litteraturen, en realism som i viss mån vände sig mot den mer känslosamma och fantasifullhetens nittitalism, som Selma Lagerlöf gått i bräschen för.
Författarinnan hade inte förlorat förankringen i ”den breda läsekretsen”, påpekar Maria Karlsson, men den mer entydigt positiva kritiken hade mattats av högst väsentligt. Selma Lagerlöf ansågs av vissa vara verklighetsfrånvänd. I ett brev till väninnan Ida Bäckman skriver hon med bitter ironi att - ”jag nödgas för att återvinna min samtids aktning skriva en bok, som ingen vill läsa. Det är inte fint att vara populär och skriva snälla böcker som jag gör.”
En dröm?
Körkarlen blev dock inte ett exempel på total realism.
Handlingen utspelas i – som Maria Karlsson uttrycker det – i ”en sfär mellan liv och död”.
Tidpunkten är en nyårsnatt, i en säng ligger Syster Edit och dör, på en kyrkogård sitter hustrumisshandlaren David Holm och super med ett par kumpaner.
För att jaga skräck i kamraterna berättar Holm en spökhistoria om hur en körkarl, den som sist avlider under året, får uppdraget att det kommande året åka omkring och samla ihop de dödas själar.
Under den blöta samvaron på kyrkogården råkar kamraterna i slagsmål och David Holm skadas illa. När han vaknar ur sin medvetslöshet (eller är allt en fasansfull dröm?) finns körkarlen där, med kärra och mager häst, redo att ta David Holm med på en resa för att han ska få se resultatet av sina illgärningar.
Ett mål för resan är Syster Edits dödsbädd. Det mötet leder till den för David Holm helt chockerande insikten att Edit älskar honom.
Budskap om botgöring
Enligt Maria Karlssons text om romanen innehåller Selma Lagerlöfs berättelse om syndaren David Holms ett budskap om botgöring, om själens frälsning och mognad. Den grundläggande likheten med Charles Dickens` A Christmas Carol och berättelsen om den hårdhjärtade snåljåpen Scrooge är tydlig. Selma Lagerlöf var också påverkad av Dickens.
Hon fick stram, bitvis mycket negativ kritik för Körkarlen, men själv ansåg hon den vara ett mästerverk. Mycket sannolikt använde sig Lagerlöf av egna upplevelser när hon komponerade berättelsen. Hennes far var gravt alkoholiserad - som David Holm - och säkert påverkades hon i skrivandet av intryck från sin hjälpverksamhet i Landskronas slumområden under 1880-talet, den tid när Selma Lagerlöf arbetade som lärarinna.
Någon försäljningsframgång blev inte romanen, kanske för att den – enligt Sven Stolpe som citeras i Maria Karlssons text – var ”så ny i sin form...”
Victor Sjöström, filmregissören och skådespelaren, såg stora möjligheter. Han skrev ett av Selma Lagerlöf godkänt filmmanus baserat på romanen, och filmen blev en stor framgång internationellt.
En klassiker
Filmen tillhör stumfilmsepokens klassiker. Det är högst sannolikt att regissören Stanley Kubrick såg den och fastnade för en speciell scen, den när David Holm hugger sig genom en dörr för att komma åt sin stackars misshandlade hustru.
I Kubricks omtolkning, i mästerverket The Shining, är det den allt galnare Jack Torrence som med hjälp av en yxa slår sönder en dörr till ett rum där den skräckslagna hustrun gömmer sig.
Den scenen är världsberömd.
Selma Lagerlöfs roman är mindre känd, mindre beundrad, och den kan knappast mäta sig med hennes främsta verk.
Ändå är Körkarlen en betydelsefull roman som på olika sätt bryter ny mark inom litteraturen.
Under Kulturveckan i Sunne visas Victor Sjöströms filmklassiker Körkarlen (1921) på Teaterbiografen i Sunne.
Tid: Klockan 14.30 torsdagen den 6 augusti.
Efter filmen följer en kortare paus, och efter den: Ett panelsamtal, i Teaterbiografen, om den i år 100 åriga romanen som blev film.
I samtalet deltar litteraturvetaren Anna Nordlund, Uppsala universitet och filmvetaren Patrik Sjöberg, Karlstads universitet.
Samtalsledare är Susanne Nyman, ordförande i Selma Lagerlöf-sällskapet.











































































