Josefina – en riktig solskenskatt
KRISTINEHAMN
– Folk ringer fortfarande och frågar hur hon mår, berättar Kristina Gustafsson på djurhemmet.
;)
Foto: Sofia Eklund [Förstora]
;)
Det var i slutet av januari som Kerstin Larsson och Anders Olsson hittade katten, kall och nästintill livlös i snön utanför hemmet i Väse. De tog med henne till djurhemmet i Kristinehamn där man gjorde sitt yttersta för att katten, som fick namnet Josefina, skulle överleva.
Katten hade ögoninflammation, var mager, förkyld och hade köldskadade öron. Penicillin, kortison och ögonkräm en gång i timmen var veterinärens ordination. Efter en vecka hade Josefina piggnat till lite, men framtiden var ännu oviss.
Många veterinärbesök
I slutet av februari fick hon ett nytt hem hos Kerstin, Anders och deras två katter. Men än hade inte Josefinas resa fått ett lyckligt slut.
– Det har varit en hel del besök hos veterinären. Redan dagen efter att vi hämtade henne rosslade det när hon andades, hon snorade och kisade med ögonen. Vi fick en annan antibiotika och droppar till ögonen, berättar Kerstin när hon och katten hälsar på i djurhemmet.
En gång i timmen skulle Josefina ha ögondroppar.
– Vi ställde klockan och gick upp på natten, fortsätter Kerstin samtidigt som hon stryker katten över ryggen.
Ögonoperation
Under de följande två månaderna var de stamkunder hos veterinären. En till två gånger i veckan fick de ta katten till djurdoktorn.
– I april trodde vi att hon mådde bra, men första veckan i maj såg vi att hon kisade med ögonen igen. Vi gav henne droppar och åkte till veterinären veckan efter. Hon hade fått ett nytt sår i högerögat så vi fick fortsätta behandla.
I maj bokades tid till kastrering och chippning av Josefina. Och eftersom hon ändå skulle sövas ville veterinären passa på att skrapa ögat och rensa det så att det skulle bildas nytt friskt läkkött.
– Efter operationen ringde de och sa att vi inte fick hämta henne. Det hade gått hål på ögat.
Kerstin förklarar att det under det som läkt låg en infektion. Denna gick upp när ögat skrapades. Så veterinären fick göra ett nytt ingrepp och dra ner en hinna, som sitter under ögonlocket, över hålet.
”Peppar peppar”
– Efter tre dagar var vi på återbesök. Då hade hinnan lossnat, suckar Kerstin och skakar på huvudet.
– Då använde veterinären kattens tredje ögonlock och sydde fast det. Det fick sitta som skydd under två veckor. Den åttonde augusti gjorde vi det sista besöket hos veterinären och då såg allt bra ut. Nu är ögon och luftvägar bra. Peppar, peppar.
Hur mycket har veterinärbesöken kostat?
– Strax över tio tusen. Vi har haft en jättebra veterinär som verkligen har engagerat sig och de har varit så snälla, svarar Kerstin.
Josefina är nu en pigg och glad katt som gillar att vara ute, så länge det är bra väder, och som älskar att leka och härja med sina kattkompisar.
– Från början låg hon mest och sov på en fårskinnsfäll som någon skänkt till henne. Men nu är det full rulle på henne.
Enligt Kristina Gustafsson på djurhemmet är många engagerade i Josefinas välmående.
– Folk ringer och frågar hur hon mår. De har fortfarande bekymmer om lilla fröken.
