”Kärleken begär att detta tal skall fram”
KRISTINEHAMN: Simon Sorgenfrei från Kristinehamn ger ut bok om persisk diktare
Kristinehamnsfödde Simon Sorgenfreis intresse för litteratur, iransk kultur och islamologi ledde honom i famnen på Rumi, en av den muslimska världens främsta poet och mystiker.
Nu ger han ut en bok om denna sufismens mästare, genom nystartade bokförlaget ”Molin & Sorgenfrei”.
Nu ger han ut en bok om denna sufismens mästare, genom nystartade bokförlaget ”Molin & Sorgenfrei”.
Publicerad: 2008-10-17 07:30
;)
På kvällar och helger jobbar Simon Sorgenfrei med egna bokförlaget "Molin & Sorgenfrei", som för en månad sedan gav ut boken om persiske diktaren Rumi.
Foto: Privat [Förstora]
Foto: Privat [Förstora]
;)
"Kärleken begär att detta tal skall fram", är en antologi skriven av Sverigest främsta kännare av sufism och persisk litteratur. [Förstora]
;)
Illustration, föreställande Jalal ud-din Rumi, av iransk konstnär inför firandet av Rumis 800-årsdag förra året. [Förstora]
Simon Sorgenfrei är kristinehamnaren som började plugga litteraturvetenskap, blev expert på området islamologi, lärde sig persiska och flyttade upp till Stockholm.
I våras startade han bokförlaget ”Molin & Sorgenfrei” med vännen och kollegan Lars Molin. ”Kärleken begär att detta tal skall fram” är boken om 1200-tals mystikern Jalal ud-din Rumi, en av världslitteraturens främsta poeter. Än idag betraktas han som mer aktuell än någonsin. För en månad sedan var boken först ut på det nystartade förlaget.
– Vi hoppas att Rumi ska bli lika populär i Sverige som han blivit i andra västländer, för att inte tala om i den muslimska kulturkretsen, säger Simon Sorgenfrei.
Symbol för religionsdialog
Efter många års studier jobbar numera 33-åriga Simon Sorgenfrei som lärare vid Södertörns Högskola i Stockholm. Samtidigt är han doktorand i Religionsvetenskap vid Göteborgs Universitet och jobbar med bokförlaget på kvällar och helger.
– Jag har alltid hårdnackat försökt ägna mig åt sånt som är kul och spännande, i dag finns det egentligen ingen gräns mellan vad som är intresse, hobby och vad som är jobb, säger Simon.
För tillfället befinner han sig i San Fransisco i Kalifornien där han studerar den Rumi-efterföljande Mevlevi-ordern, även kallad ”de dansande dervisherna”.
– De för vidare både Rumis poesi och mer än 700 år gamla osmanska traditioner, men omtolkar och omvandlar dem så att de kan passa in i dagens Amerika. Det är väldigt spännande, säger Simon.
Universellt budskap
Rumis poesi och universella budskap brukar ofta liknas vid västvärldens Shakespeare eller Dante. Under 90-talet fick hans poesi framför allt stor framgång bland amerikanare då den hyllades av kändisar som Madonna, Bruce Willis, Donna Karen och Demi Moore.
Enligt Sorgenfrei har Rumi blivit en symbol för religionsdialog och citerats av kända personer som Mahatma Gandhi och Dag Hammarskjöld. Ofta används han som en symbol i fredsarbeten och kanske är det en av anledningarna till att hans universella budskap är så aktuellt än idag.
– Det finns uppenbarligen något allmänmänskligt i Rumis diktning som gör att han är så läst och beundrad över alla religion- och kulturgränser. Hans dikter handlar om människans längtan tillbaka till sitt ursprung, en sorts andlig hemlängtan och hjärtesorg blandad med en ibland berusande livskänsla, berättar Simon.
”Varken farligt eller konstigt”
I boken ”Kärleken begär att detta tal skall fram” står Sorgenfrei framför allt för den del som behandlar Rumis sufiska lära. Men han har även översatt några av Rumis diktverk från persiska till svenska.
Mohamad Omar, kulturskribent och chefredaktör på den muslimska tidskriften Minaret, skriver på sin blog att ”Sorgenfreis uppsats är ett tecken som bådar gott för framtiden”. Han skriver också att Sorgenfrei ”förtjänar en eloge” för att han lyckats hålla sig från klichéer när han skildrar Rumi och hans relation till sufismen.
Sorgenfrei verkar minst sagt vara en person med hängivenhet och känsla för det han skildrar. Kreativiteten och intresset för litteratur har länge varit en drivkraft. Rumi kom han i kontakt med redan i tonåren när han läste Ekelöf.
– Jag har ägnat mig åt Rumis läror nästan varje dag i flera år nu. Jag har inte samma personliga förhållande till honom och hans verk som jag hade i början, det kan jag sakna lite, säger Simon.
Motverka fördomar
Fördomar och rädsla för islam är något som Simon hoppas kunna bidra till att motverka. Som helylle-svensk islamolog från Värmland har han vissa fördelar när det handlar om att förändra bilden av islam i det svenska samhället.
– Folk som är rädda eller skeptiska, har kanske lättare att lyssna till mig än till en imam eller någon annan muslim. Oftast brukar detta leda till att man märker att islam varken är farligt eller konstigt, i alla fall inte farligare eller konstigare än kristendom eller någon annan religion, säger Simon.
I våras startade han bokförlaget ”Molin & Sorgenfrei” med vännen och kollegan Lars Molin. ”Kärleken begär att detta tal skall fram” är boken om 1200-tals mystikern Jalal ud-din Rumi, en av världslitteraturens främsta poeter. Än idag betraktas han som mer aktuell än någonsin. För en månad sedan var boken först ut på det nystartade förlaget.
– Vi hoppas att Rumi ska bli lika populär i Sverige som han blivit i andra västländer, för att inte tala om i den muslimska kulturkretsen, säger Simon Sorgenfrei.
Symbol för religionsdialog
Efter många års studier jobbar numera 33-åriga Simon Sorgenfrei som lärare vid Södertörns Högskola i Stockholm. Samtidigt är han doktorand i Religionsvetenskap vid Göteborgs Universitet och jobbar med bokförlaget på kvällar och helger.
– Jag har alltid hårdnackat försökt ägna mig åt sånt som är kul och spännande, i dag finns det egentligen ingen gräns mellan vad som är intresse, hobby och vad som är jobb, säger Simon.
För tillfället befinner han sig i San Fransisco i Kalifornien där han studerar den Rumi-efterföljande Mevlevi-ordern, även kallad ”de dansande dervisherna”.
– De för vidare både Rumis poesi och mer än 700 år gamla osmanska traditioner, men omtolkar och omvandlar dem så att de kan passa in i dagens Amerika. Det är väldigt spännande, säger Simon.
Universellt budskap
Rumis poesi och universella budskap brukar ofta liknas vid västvärldens Shakespeare eller Dante. Under 90-talet fick hans poesi framför allt stor framgång bland amerikanare då den hyllades av kändisar som Madonna, Bruce Willis, Donna Karen och Demi Moore.
Enligt Sorgenfrei har Rumi blivit en symbol för religionsdialog och citerats av kända personer som Mahatma Gandhi och Dag Hammarskjöld. Ofta används han som en symbol i fredsarbeten och kanske är det en av anledningarna till att hans universella budskap är så aktuellt än idag.
– Det finns uppenbarligen något allmänmänskligt i Rumis diktning som gör att han är så läst och beundrad över alla religion- och kulturgränser. Hans dikter handlar om människans längtan tillbaka till sitt ursprung, en sorts andlig hemlängtan och hjärtesorg blandad med en ibland berusande livskänsla, berättar Simon.
”Varken farligt eller konstigt”
I boken ”Kärleken begär att detta tal skall fram” står Sorgenfrei framför allt för den del som behandlar Rumis sufiska lära. Men han har även översatt några av Rumis diktverk från persiska till svenska.
Mohamad Omar, kulturskribent och chefredaktör på den muslimska tidskriften Minaret, skriver på sin blog att ”Sorgenfreis uppsats är ett tecken som bådar gott för framtiden”. Han skriver också att Sorgenfrei ”förtjänar en eloge” för att han lyckats hålla sig från klichéer när han skildrar Rumi och hans relation till sufismen.
Sorgenfrei verkar minst sagt vara en person med hängivenhet och känsla för det han skildrar. Kreativiteten och intresset för litteratur har länge varit en drivkraft. Rumi kom han i kontakt med redan i tonåren när han läste Ekelöf.
– Jag har ägnat mig åt Rumis läror nästan varje dag i flera år nu. Jag har inte samma personliga förhållande till honom och hans verk som jag hade i början, det kan jag sakna lite, säger Simon.
Motverka fördomar
Fördomar och rädsla för islam är något som Simon hoppas kunna bidra till att motverka. Som helylle-svensk islamolog från Värmland har han vissa fördelar när det handlar om att förändra bilden av islam i det svenska samhället.
– Folk som är rädda eller skeptiska, har kanske lättare att lyssna till mig än till en imam eller någon annan muslim. Oftast brukar detta leda till att man märker att islam varken är farligt eller konstigt, i alla fall inte farligare eller konstigare än kristendom eller någon annan religion, säger Simon.
Mirjam Liebe
0550-41 25 40/redaktion@nkp.se
