Här skor de sig på skor

KRISTINEHAMN

– Det bästa med att vara skomakare är att man får träffa så många olika människor.
Det säger Ahad Kohistani som sedan fem år tillbaka driver Kristinehamns skomakeri.
Publicerad: 2010-03-19 07:30
Ahad Kohistani äger Kristinehamns skomakeri. Hit kommer kvinnor med stövlar och män med arbetsskor.
Foto: Sofia Eklund
 [Förstora] 
Vladimir Filstovich utbildar sig till skomakare hos Ahad. Tillsammans lagar de allt från väskor, skor och jackor till sadlar, golfbagar och båtkapell.
Foto: Sofia Eklund
 [Förstora] 
Den hand- och fotdrivna Singermaskinen från 1800-talet är bättre än dagens elektriska motsvarigheter, enligt Ahad.
Foto: Sofia Eklund
 [Förstora] 
Det är svårt att driva ett eget företag och ibland är det tufft att få det att gå runt. I framtiden hoppas Ahad att han arbetar som jurist igen, men i dag trivs han med att vara skomakare.
Foto: Sofia Eklund
 [Förstora] 
Nycklar i alla former och färger finns i Ahads butik för den som behöver en kopia. Ahad byter också klockbatterier och säljer hänglås.
Foto: Sofia Eklund
 [Förstora] 

Hänglås, mobilsnören, nyckelband och skosnören hänger på väggarna när man kommer in i Ahad Kohistanis butik. En hel vägg är fylld av nycklar av alla de slag. Här finns även sådana med döskallar, flaggor, djur och seriefigurer.

– De är populära, speciellt bland ungdomar, berättar Ahad och pekar samtidigt mot en av dem:

– Jag har till och med en med Färjestad på.

Ahad kom till Sverige från Afghanistan för elva år sedan. Då fanns inga planer på att driva ett skomakeri.

– Jag är egentligen jurist. Jag utbildade mig inom internationell rätt i Ukraina i sex år, men det är svårt att få jobb som jurist i en småstad, berättar han.

– Jag hade aldrig tänkt bli skomakare, men nu trivs jag med det. Jag tycker om att arbeta med hantverket. Här händer alltid något nytt och det är alltid varierande. Man måste använda fantasin och komma på nya grejer för att lyckas. Det tycker jag är roligt.

Inget är omöjligt

En kund kommer in med ett par skor. Hon visar dem för Ahad och frågar om de är värda att satsa på.

– Om du trivs med dem, svarar Ahad och tar emot damens skor över disken.

Han förklarar att inget är omöjligt. Han har aldrig behövt säga att ett par skor inte går att laga.

– Det finns svåra grejer, men vi säger aldrig nej. Vi kommer på ett sätt att fixa skorna, det är en utmaning. Blir kunden nöjd så blir jag glad. En kund kom in med ett par 75 år gamla skor. De var slitna, men vi lagade dem, berättar han.

Att Ahad blev just skomakare är lite av en slump. När han hamnat i Kristinehamn gick han en åtta månader lång utbildning om den offentliga sektorn i Sverige följt av att han var projektledare för arbetslösa invandrare, men projektet tog slut och Ahad blev arbetslös. Så han fick praktisera hos sin vän som ägde skomakeriet.

– Jag var intresserad så jag lärde mig fort. Och jag visste hur man informerar och förklarar för kunder, om ögonkontakt och bemötande, det lärde jag mig under min utbildning.

Efter ett års arbete i butiken tog Ahad över den och i dag har han ägt den i fem år.

Kopierar nycklar

Det bästa med att vara skomakare tycker Ahad är människorna han får träffa. Han berättar om sina kunder, att båda gamla och unga kommer in och att de flesta gärna pratar lite.

– Det sägs att svenskar är tystlåtna, men här hos mig är det tvärtom. De pratar om sådant som är aktuellt i samhället, allt från väder och sport till politik. Vi får höra mycket roligt och många olika åsikter.

En nyckel ska kopieras och Ahad sätter på sig skyddsglasögon och hörselskydd. På några minuter har originalnyckeln en identisk tvilling.

– Jag skulle egentligen behöva en ny nyckelmaskin. Det har blivit tuffare med koder och svårare att kopiera, men en modern nyckelmaskin kostar 50 000 och det har jag inte råd med.

Symaskin från 1800

Fast det är inte alltid som modernt är bäst. Det vittnar Singermaskinen om. Med hand- och fotkraft går den runt för att kunna laga det som behöver lagas. Båtkapell, sadlar, jackor, väskor eller skor.

– En elektrisk maskin tar sig inte genom det tjocka. Den där är från 1800-talet, men den fungerar bäst. Jag har elektriska, men de används inte, förklarar Ahad.

De flesta skor som lämnas in i butiken behöver klackas om. Nya skors klackar är oftast gjorda av plast och det håller inte lika länge som gummi. På skomakeriet byts klacken mot en i gummi. På vintern är det dessutom många som vill ha halkfria klackar på sina vinterdojor.

Folk går snett

Enligt Ahad visar många sina klackar, pekar och säger ”titta så konstigt jag går”.

– Men alla går lika konstigt av någon anledning. Nästan alla går snett och sliter ut sina klackar snett. Folk tror att de är ensamma om det, men det är de inte.

Efter klackning är det näst vanligaste uppdraget blixtlås som behöver bytas, både på skor, kläder och väskor. Folk anförtror även annat till skomakeriet. En gång lämnade faktiskt en person in en kylskåpsdörr till skomakeriet.

– Hyllorna hade gått sönder. Jag sa inte nej, utan fixade dörren, skrattar Ahad innan han skor sig vidare.

Sofia Eklund
0550-41 25 18
Skriv ut!  Skriv ut!  |  Tipsa en vän!  Tipsa!  |  Rätta fel i artikeln!  Rätta!
Just nu på ettan

Senaste nytt
I dagens NWT
I dagens NWT
NWT Kultur har besökt repetitionerna av Johannespassionen, nästa verk som Wermlandsoperan tar sig an. Och nöjesavdelningen är som vanligt välmatad på fredagar med bland annat musik-, film- och spelrecensioner.

– Familjenytt

– De viktigaste in- och utrikesnyheterna

Webbfrågan
Behöver Värmland ett Lerin-museeum?
Välkommen Mary
FLER

Visa upp er baby på nwt.se!

Mejla in en bild till oss. Så här gör du, enkelt och gratis!

I garaget trivs azalean.
FLER

Har du en egen nyhet?

Vill du dela med dig av något som äger rum där du bor, eller en fin bild? Mejla in detta till oss! så kan det hamna under Läsarnas här på nwt.se. Läs mer om hur du bidrar till Läsarnas här.


Värmlandsfyndet
Dagens ros/firarhörnan
Sök recept
Till hittarecept.se
billiga resor