Andreas målar på sitt eget vis
KRISTINEHAMN: Muskelsjukdom inget hinder för konst
Andreas Runemård målar tavlor. På sitt sätt. Med ett sugrör suger han upp färgen som han sedan sprutar ut på duken.
;)
Foto: Adina Magnusson [Förstora]
;)
Foto: Adina Magnusson [Förstora]
;)
Foto: Adina Magnusson [Förstora]
;)
Foto: Adina Magnusson [Förstora]
;)
Foto: Adina Magnusson [Förstora]
;)
Foto: Adina Magnusson [Förstora]
– När jag målar känns det som att jag har hittat min grej, som jag själv tycker att jag är bra på, säger Andreas Runemård.
I mars i år fick Andreas Runemård en tavla i födelsedagspresent av en av sina assistenter och då kom han på att han ville testa att måla själv.
Att han har en muskelsjukdom som gör att han är beroende av andningshjälp och permobil var inte något hinder, han fick bara komma på andra arbetssätt.
Metoden blev att assistenterna blandar akrylfärg med vatten till rätt konsistens sedan suger Andreas upp den med ett sugrör och sprutar den på en duk. Konsistensen ska vara olika beroende på om det ska bli prickar eller ränder, det är viktigt att det blir rätt.
Assistenterna flyttar duken enligt Andreas instruktioner så att färgen hamnar där den ska och rinner i rätt riktning.
– Andreas är bra på att visa att allt är möjligt, säger Christina Larsson, som är en av Andreas assistenter.
Sedan starten i våras har han målat 88 tavlor i olika storlekar.
– Det är svårt att sluta, säger han.
Han gör en del tavlor på beställning, 31 tavlor har han antingen sålt eller gett bort. Andreas har fått mycket positiv respons och att folk tycker om hans tavlor gör honom inspirerad.
En av svårigheterna är dock att inte få färg i munnen. Förklaringen är enkel, färgen smakar riktigt äckligt. Andreas förklarar att det är viktigt för honom att assistenterna följer hans instruktioner så att det blir som han vill.
– Vi är bara verktyg, menar Christina Larsson.
Christina förbereder för målning. En vaxduk breds ut på golvet eftersom färgen inte alltid hamnar på tavelduken. Stativet ställs upp och Andreas bestämmer sig för vilken sorts duk han vill ha, hur stor och vilka färger som ska vara med. Ofta arbetar han med rena färger eftersom han tycker att det är enklare. Ibland vill han ha en speciell nyans och då får assistenten blanda till den. Rött, svart och silver tycker han till exempel är en bra kombination.
– Ibland vet jag vilka färger jag vill ha och ibland kommer det eftersom, förklarar han.
I dag väljer han rött, silver och turkos på en linneduk. Andreas arbetar koncentrerat och instruerar Christina. När tavlan så småningom blir klar signerar han den med en pensel som han håller med munnen.
Andreas hoppas att han kan vara en förebild för andra i som befinner sig i en liknande situation.
– Jag har aldrig träffat en envisare människa, säger Christina leende.
– Det stämmer nog, instämmer Andreas, har jag bestämt mig för något så ska jag göra det.
Så småningom skulle han vilja göra andra saker med sina tavlor som att trycka sina verk på tröjor eller muggar.
Andreas är väldigt sportintresserad och därför är det inte så förvånande att han skulle tycka det vore kul om ett av hans verk skulle få hänga i Löfbergs lila arena.
Till att börja med kommer allmänheten kunna se Andreas tavlor på Kristinehamns bibliotek där hans tavlor finns utställda från i dag.
Ålder: 32 år
Familj: Mamma, pappa, storasyster och storebror
Bor: Kristinehamn
Intressen: Sport, film och odlar kryddor
Äter: Gärna fisk. Rekordet är att äta fisk varje dag i 250 dagar i rad. Favoriten är gravad lax.
Senast sedda film: Sunshine Cleaning
Senast lästa bok: Dårens dotter av Mian Lodalen
Favoritmusik: Regina Spector
