Ljusets kapell kan få kulturminnesskydd
Ljusets kapell kan få ett interiört skydd enligt kulturminneslagen. Det föreslår nu länsstyrelsen.
– Väggkalkmålningarna av Ingemar Lööf är enastående och bör lagskyddas, säger Erika Hedenskog på länsstyrelsen.
– Väggkalkmålningarna av Ingemar Lööf är enastående och bör lagskyddas, säger Erika Hedenskog på länsstyrelsen.
Publicerad: 2008-02-27 06:37 | Uppdaterad: 2008-08-29 17:20
Ljusets kapell föreslås bli kulturminnesskyddat. Initiativet har länsstyrelsen tagit.
Foto: Christer Olsson [Förstora]
Foto: Christer Olsson [Förstora]
Ingemar Lööf har själv beskrivit sina målningar i Ljusets kapell som inspirerade av bibeln och en sydländsk stad. Om samtliga involverade samtycker kommer målningarna och resten av interiören lagskyddas.
Foto: Christer Olsson [Förstora]
Foto: Christer Olsson [Förstora]
Ljusets kapell har i dag ett utvändigt skydd, eftersom kapellet står på en begravningsplats som är anlagd tidigare än 1940. Invändigt finns däremot inget skydd av kapellet som stod klart 1956. Men det vill nu länsstyrelsen ändra på.
Erika Hedenskog på länsstyrelsen var med och inventerade Ljusets kapell på Nya kyrkogården när kyrkorna i kommunen kartlades för några år sedan. Nu har hon tagit initiativet till att försäkra att kapellets kulturella värden tas tillvara i framtiden, genom ett kulturminnesskydd.
– Vi ska först rådfråga Värmlands museum om saken, förklarar hon.
Om museet håller med om att interiören och då framförallt kapellsalen bör skyddas kommer riksantikvarieämbetet att få titta närmare på saken och göra en bedömning.
– Och så måste vi förstås tillfråga församlingen om de är intresserade, säger Erika Hedenskog.
Inte förändra
Den främsta anledningen till att frågan om ett interiört skydd väckts är kyrkorummets väggkalkmålningar av konstnären Ingemar Lööf. Målningarna utfördes mellan åren 1954 och 1956. Om alla samtycker till att kapellet ska få ett invändigt skydd innebär det att även att den sparsmakade inredning med modernistisk prägel och de exklusiva materialen kalksten, valnöt, labradorsten som använts invändigt inte får förändras väsentligen utan att länsstyrelsen ger sitt tillstånd.
– Men naturligtvis är det inte så att inget får förändras. Vi brukar ofta hitta en bra kompromiss om det behöves, förklarar Erika Hedenskog.
Behövs anpassningar av Ljusets kapell ur tillgänglighetssynpunkt eller liknande kommer det kunna ske. Men med noga hänsyn till dagens interiör.
Erika Hedenskog på länsstyrelsen var med och inventerade Ljusets kapell på Nya kyrkogården när kyrkorna i kommunen kartlades för några år sedan. Nu har hon tagit initiativet till att försäkra att kapellets kulturella värden tas tillvara i framtiden, genom ett kulturminnesskydd.
– Vi ska först rådfråga Värmlands museum om saken, förklarar hon.
Om museet håller med om att interiören och då framförallt kapellsalen bör skyddas kommer riksantikvarieämbetet att få titta närmare på saken och göra en bedömning.
– Och så måste vi förstås tillfråga församlingen om de är intresserade, säger Erika Hedenskog.
Inte förändra
Den främsta anledningen till att frågan om ett interiört skydd väckts är kyrkorummets väggkalkmålningar av konstnären Ingemar Lööf. Målningarna utfördes mellan åren 1954 och 1956. Om alla samtycker till att kapellet ska få ett invändigt skydd innebär det att även att den sparsmakade inredning med modernistisk prägel och de exklusiva materialen kalksten, valnöt, labradorsten som använts invändigt inte får förändras väsentligen utan att länsstyrelsen ger sitt tillstånd.– Men naturligtvis är det inte så att inget får förändras. Vi brukar ofta hitta en bra kompromiss om det behöves, förklarar Erika Hedenskog.
Behövs anpassningar av Ljusets kapell ur tillgänglighetssynpunkt eller liknande kommer det kunna ske. Men med noga hänsyn till dagens interiör.
Fakta
Kulturminneslagen
Kulturminneslagen är en lag som reglerar vad man får och inte får göra med viktiga delar av kulturarvet. Det kan vara fasta fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen, kulturföremål och värdefulla byggnader.
Enligt kulturminneslagen får Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kulturhistoriskt värdefulla inventarier, kyrkotomter och begravningsplatser, som är bygda före år 1940, inte ändras på något väsentligt sätt utan tillstånd från Länsstyrelsen.
Källa: Länsstyrelsen
Enligt kulturminneslagen får Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kulturhistoriskt värdefulla inventarier, kyrkotomter och begravningsplatser, som är bygda före år 1940, inte ändras på något väsentligt sätt utan tillstånd från Länsstyrelsen.
Källa: Länsstyrelsen











































































