Vargen tog hund i Rudskoga
RUDSKOGA
Nils Jansson släppte sin hund Spana i onsdags morse då han var ute och jagade. Hunden kom aldrig mer tillbaka.
I går hittades delar av tiken och länsstyrelsen har konstaterat att det är en varg som har tagit hunden.
– Nu måste debatten komma igång, vi kan inte ha det så här, säger Nils Jansson.
I går hittades delar av tiken och länsstyrelsen har konstaterat att det är en varg som har tagit hunden.
– Nu måste debatten komma igång, vi kan inte ha det så här, säger Nils Jansson.
Publicerad: 2007-09-07 08:50 | Uppdaterad: 2008-08-29 16:48
;)
Det enda som hittades efter hunden Spana var pejlhalsbandet och några rester.
--,,Det finns ingen anledning att jaga med hund längre om man ska behöva oroa sig över att vargen tar den, säger Nils Jansson uppgivet.
Foto: Jenny Edvardsson [Förstora]
Foto: Jenny Edvardsson [Förstora]
;)
Hamiltonstövaren Spana blev offer för vargen.
Foto: Jenny Edvardsson [Förstora]
Foto: Jenny Edvardsson [Förstora]
Nils Jansson visste att det fanns varg i området, men att vargen skulle ge sig på hans hund kunde han aldrig ana.
– Det är så märkligt för jag var med hunden ute i skogen. När vi sedan hittade platsen där hunden blivit uppäten så var det inte mer än 500 meter från huset, berättar Nils.
Han tycker att det är oroväckande att vargen kommer så nära bebyggelsen och menar att det måste göras någonting för att stoppa vargens framfart.
– Jag tycker inte att vargen har berättigande att vara i den mark vi bor i, säger Nils.
Grannen och jaktkamraten Niklas Ohlzon nickar instämmande.
– Vi har för små marker för varg här. Det finns för mycket tamboskap som vargen kan ta, säger han.
De båda menar att det har märkts en stor förändring på viltbeståndet på bara några år och att det aldrig funnits så lite rådjur i skogen som det gör nu.
– Vi flyttade hit -76 och då fanns det gott om både älg och rådjur. Det var stor skillnad mot i dag. Vargen plockar killingarna först och sedan de vuxna rådjuren. Då blir det ingen återväxt, förklarar Nils.
När det blir ont om vilda djur så är risken stor att vargen ger sig på tamboskap i stället. Flera hundar har tagits i Värmland under en kort tid och Nils har räknat att vargen dödat mellan 80-100 får på ett område mellan Bäckhammar, Gullspång, Skagern och Vänern.
Niklas Ohlzon har också han tre jakthundar och oron för att de ska bli tagna gör att han inte kommer att våga släppa hundarna nu.
– Pengarna som går förlorade har ingen betydelse. Det är en familjemedlem man blir av med om vargen tar hunden, säger han.
Tog hela hunden
Det första Nils hittade när han letade efter Spana var hundens pejlinghalsband som var avslitet. Med hjälp av andra hundar kunde sedan delar av Spana spåras upp. Länsstyrelsen kom till platsen och kunde konstatera att det var en varg som tagit hunden.
– Förmodligen har vargen ätit upp så gott som hela hunden. Det enda vi hittade var tarmpaketet, säger Nils.
I samband med att blod och rester av hunden upptäcktes så hittade man också vargspillning cirka 100 meter från jaktplatsen. Totalt har det hittats tre högar med spillning och länsstyrelsen gör nu en DNA-analys för att se om den kommer från samma varg, eller om det finns fler vargar i området.
Spana var en jaktprovsmeriterad hamiltonstövare som användes till harjakt. Nils kommer att få ut en del pengar från försäkringsbolaget, men de kan aldrig ersätta hundens hela värde och framförallt inte värdet som familjemedlem.
Nils Jansson som även är rovdjursansvarig i Kristinehamns jaktvårdskrets poängterar än en gång att debatten kring vargen måste komma igång.
– Det kan inte fortsätta såhär med får- och hundslakt, säger han.
– Händer det ingenting kommer vi snart kräva skyddsjakt, fortsätter Niklas Ohlzon.
I och med risken att släppa hunden menar de båda att det inte finns någon mening med att ta med hunden på jakt längre.
– Jakten är en av de få fritidssysselsättningar som finns här på landsbygden. Glädjen är borta nu när man får vara livrädd för att släppa hunden. Från och med nu kommer jag att sluta jaga med hund, säger Nils.
Alldeles innan NKP ger sig i,väg berättar Niklas Ohlzon att en kompis precis ringt och talat om att det har setts två vargar vid Ängs säteri.
– Det är mindre än två kilometer härifrån, konstaterar han.
– Det är så märkligt för jag var med hunden ute i skogen. När vi sedan hittade platsen där hunden blivit uppäten så var det inte mer än 500 meter från huset, berättar Nils.
Han tycker att det är oroväckande att vargen kommer så nära bebyggelsen och menar att det måste göras någonting för att stoppa vargens framfart.
– Jag tycker inte att vargen har berättigande att vara i den mark vi bor i, säger Nils.
Grannen och jaktkamraten Niklas Ohlzon nickar instämmande.
– Vi har för små marker för varg här. Det finns för mycket tamboskap som vargen kan ta, säger han.
De båda menar att det har märkts en stor förändring på viltbeståndet på bara några år och att det aldrig funnits så lite rådjur i skogen som det gör nu.
– Vi flyttade hit -76 och då fanns det gott om både älg och rådjur. Det var stor skillnad mot i dag. Vargen plockar killingarna först och sedan de vuxna rådjuren. Då blir det ingen återväxt, förklarar Nils.
När det blir ont om vilda djur så är risken stor att vargen ger sig på tamboskap i stället. Flera hundar har tagits i Värmland under en kort tid och Nils har räknat att vargen dödat mellan 80-100 får på ett område mellan Bäckhammar, Gullspång, Skagern och Vänern.
Niklas Ohlzon har också han tre jakthundar och oron för att de ska bli tagna gör att han inte kommer att våga släppa hundarna nu.
– Pengarna som går förlorade har ingen betydelse. Det är en familjemedlem man blir av med om vargen tar hunden, säger han.
Tog hela hunden
Det första Nils hittade när han letade efter Spana var hundens pejlinghalsband som var avslitet. Med hjälp av andra hundar kunde sedan delar av Spana spåras upp. Länsstyrelsen kom till platsen och kunde konstatera att det var en varg som tagit hunden.
– Förmodligen har vargen ätit upp så gott som hela hunden. Det enda vi hittade var tarmpaketet, säger Nils.
I samband med att blod och rester av hunden upptäcktes så hittade man också vargspillning cirka 100 meter från jaktplatsen. Totalt har det hittats tre högar med spillning och länsstyrelsen gör nu en DNA-analys för att se om den kommer från samma varg, eller om det finns fler vargar i området.
Spana var en jaktprovsmeriterad hamiltonstövare som användes till harjakt. Nils kommer att få ut en del pengar från försäkringsbolaget, men de kan aldrig ersätta hundens hela värde och framförallt inte värdet som familjemedlem.
Nils Jansson som även är rovdjursansvarig i Kristinehamns jaktvårdskrets poängterar än en gång att debatten kring vargen måste komma igång.
– Det kan inte fortsätta såhär med får- och hundslakt, säger han.
– Händer det ingenting kommer vi snart kräva skyddsjakt, fortsätter Niklas Ohlzon.
I och med risken att släppa hunden menar de båda att det inte finns någon mening med att ta med hunden på jakt längre.
– Jakten är en av de få fritidssysselsättningar som finns här på landsbygden. Glädjen är borta nu när man får vara livrädd för att släppa hunden. Från och med nu kommer jag att sluta jaga med hund, säger Nils.
Alldeles innan NKP ger sig i,väg berättar Niklas Ohlzon att en kompis precis ringt och talat om att det har setts två vargar vid Ängs säteri.
– Det är mindre än två kilometer härifrån, konstaterar han.
