Tv-professor avlivar myter
KIL: Tillsatserna i maten är inte så farliga som vi tror
;)
Foto: Helena Karlsson [Förstora]
Hon har städat snuskiga hem i tv 4-programmet Rent Hus och är till vardags professor i livsmedelshygien vid Restauranghögskolan i Grythyttan. I måndags besökte Marie-Louise Danielsson-Tham Kils Arena, inbjuden av KIFA, för att avliva myter om tillsatser i maten genom att ge bättre kunskap.
Och det är befogat eftersom rapporter visar att över hälften av vi svenskar oroar oss över innehållet i maten. Enligt en undersökning gjord av Kungliga skogs- och lantbruksakademien väljer två tredjedelar bort varor med för många tillsatser.
Marie-Louise Danielsson-Tham inleder föreläsningen med rubriken till den debattartikel hon blev tillfrågad att skriva i DN för ett år sedan: ”Utan tillsatser i maten riskerar vi att dö”.
– Min rubrik var ”Vågar vi äta?” men de gjorde den mer dramatisk. Eftersom konsumenterna har blivit rädda för tillsatser av alla skriverier i media de senaste åren är det viktigt att debatten bemöts med fakta och inte skrämmande rubriker. Det senaste är köttklistret som jag inte förstår vad vi har för nytta av.
Hon förklarar grundligt och pedagogiskt genom att gå igenom de tillsatser vi har i maten. Alla E-serier avhandlas ett i taget för att efter två timmar kunna konstatera att flera av de tillsatser, konserveringsmedel, färg- och smakämnen och sötningsmedel, som har en E-beteckning är samma tillsatser vi själva inte tvekar att använda hemma. Och att tar vi bort dem behöver de ersättas med något annat för att maten ska gå att äta.
– Visst har vi hjorthornssalt till drömmarna och mandelkubben, bakpulver till sockerkakan och citronsyra till äppelmoset. Både det som är nyttigt och väldigt farligt för oss finns i naturen, den är minsann inte så helig. Det finns till exempel hög halt av bensoesyra i lingon. Det är samma sak som E 210.
Det som kan vara farligt är tillsatser som förlänger hållbarheten i kombination med vakuumförpackning med inpumpad hållbarhetsgas i till exempel lax och kött.
– Då kan det bli riktigt otäckt. Några bakterier bryr sig varken om kyla eller vakuum utan förökar sig vid ett långt bäst-före-datum och kan ge spontan abort och blodförgiftning hos foster.
Så, behöver vi tillsatser och lång hållbarhetstid?
– Ingen ska behöva äta något de inte vill ha. Det är viktigt att det finns valmöjligheter, så att man får sina röda cocktailbär. Problemet är att vi inte väljer en dyr korv med hög kötthalt, utan en billig med inpumpat vatten och därmed tillsatta smak- och färgämnen. Vi får inte högkvalitativa korvar till ett billigt pris, och lägger man hellre pengarna på senaste plasma-tv:n eller en dyr bil så ska vi heller inte klaga på innehållet i den billiga korven, säger Marie-Louise Danielsson-Tham.
* Det finns två typer av tillsatser: Berikningsmedel (som jod och vitaminer) och teknologiska tillsatser. Det sistnämnda är de som skapar mest oro.
* Teknologiska tillsatser finns för att: öka hållbarheten, påverka konsistensen, ge färg och smak. De ska vara av värde för konsumenten och vara godkända av EU, EFSA och JECFA.
* Det finns cirka 350 godkända tillsatser klassificerade mellan E 100-E 1520, där E 100-serien är färgämnen, E 200 konserveringsmedel, E 300 antioxidationsmedel, E 400 samt E 1400 emulgeringsmedel, förtjockningsmedel och stabiliseringsmedel, E 500 surhetsreglerande medel, E 600 smakförstärkare, E 930-950 drivgaser och E 950 och uppåt sötningsmedel.
Källa: Livsmedelsverket www.slv.se
