Barfotalöpningen vinner terräng
KARLSTAD: Robert Karlsson har lagt skorna på hyllan
Robert Karlsson är lyrisk över känslan att springa rakt ut i skogen med bara fötter
Men på lördag blir det i stället en mil på asfalt i Stadsloppet, fortfarande utan skor.
;)
Foto: Helena Karlsson [Förstora]
;)
Foto: Helena Karlsson [Förstora]
;)
Foto: Helena Karlsson [Förstora]
– Det är mest på kul, säger Robert Karlsson från Karlstad.
Zola Budd gjorde det och Abele Bikila som vann maraton vid OS i Rom 1960. Så visst går det att springa både fort och långt utan skor.
Nu har det blivit en ny trend inom löpningen – att springa barfota, eller med skor som är så nära barfota som möjligt. Den tar fasta på amerikansk forskning som visar att moderna löparskor med mycket stöd och dämpning snarare skadar än förebygger.
– Hållningen och sättet att springa blir annorlunda än med skor, säger Robert Karlsson.
Han visar hur det ser ut.
Stegen blir kortare. Han landar på hela foten men hälen bara snuddar i marken. Foten sätts ner nästan lodrätt under kroppen. Hälen fungerar inte som stötdämpare som när man springer med tjocka sulor.
– Det här är inget nytt egentligen. Så här har alla sprungit när de var små, säger Robert Karlsson.
Barfota på stranden
Han upptäckte att han tyckte om och mådde bra av att vara barfota under ett år i Australien med surfning och strandliv.
– När jag kom hem och började gå i skor fick jag ont i ländryggen igen.
Han började, som många andra som fastnat för barfota, med de minimalistiska skor som kallas ”fivefingers” och som ser ut som en handske. Sulan är formad efter foten och varje tå har sitt eget utrymme. De ger en känsla av att var barfota men skyddar för sten och kvistar.
Efter ett tag gick han över till att springa helt utan. Skogen är ju full av stenar, smådjur, lera, kottar.....
– Jag försöker inte undvika nåt utan accepterar att jag är en del av naturen, säger Roger Karlsson.
Hur blir det att springa på asfalt då?
– Det går bra. Problemet med asfalt är inte att det hårt utan att det är så plant. Kroppen behöver variation, säger Roger Karlsson.
Han tycker att barfotalöpningen gjort honom starkare i hela kroppen. Ryggproblemen är borta.
Gör ont
Men omställningen har gjort ont både här och där.
– Det gäller att ta det långsamt när musklerna anpassar sig, säger han.
Sjukgymnast Per Ingemarsson på KMTI i Karlstad håller med om att en omställning måste ta tid. Att det kan vara vettigt att minska på stabiliseringen i skorna men att dämpningen behövs för många.
– Muskler och reflexer kan tränas upp igen men att ändra teknik är svårare, säger han.
Utvecklingen av den typ av löparskor som används i dag började med den stora joggingvågen på 1970-talet. Många som aldrig hade tränat förut började springa och fick problem med knän och höfter. Problem som finns kvar trots att skorna blivit allt mer specialiserade. Ett argument som barfotalöparna använder sig av för att visa att skor skadar.
– Vi kanske inte är gjorda för att springa så långt och på så hårt underlag som vi gör, säger Per Ingemarsson.
Han menar att dämpade skor är en förutsättning för många att kunna träna.
– Det behövs mer forskning kring det här för att veta hur det ligger till, säger Per Ingemarsson.
