Varför är alla brandmän så lika?
KARLSTAD: Forskning ska ge en mer jämställd räddningstjänst
En som bryter normen är Therese Jonasson, enda kvinnliga heltidsanställda brandmannen i Karlstadsregionen.
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
– Den stora allmänheten tror nog att vi bara springer in i brinnande hus, eller tar ner katter ur träd.
Therese Jonasson skrattar till och förklarar att så är det långt ifrån. Jobbet handlar om så mycket mer. Statistiken kan bekräfta att av totalt 1 565 larm 2008 var endast 144 ”brand i byggnad”. Antal katter säger inte statistiken något om, men i posten ”övrigt” finns 310 larm. De flesta är automatlarm som inte har med brand att göra överhuvudtaget. Och ofta får de hjälpa polisen och en stor del innebär att informera om och utbilda i säkerhet.
– Yrket som brandman är både intressant, utvecklande och omväxlande. Och verkligen något för den som har gillar uteliv, att träna och jobba praktiskt. Men även om det är viktigt att träna styrkan är det väldigt viktigt med de sociala egenskaperna. Vi möter mycket folk och ska kunna samarbeta.
Stark kåranda
Therese Jonasson, en av dem som bidrar till att två procent av brandmännen är kvinnor, upplever att kårandan inom räddningstjänsten i Karlstadsregionen är god.
– Jag gjorde praktik i en kår där det var väldigt grabbigt. Men här är det normal stämning tycker jag, så jag tänker inte på att det bara är jag som är tjej. Jag trivs jättebra, men visst mår alla verksamheter bra av att revideras och utvärderas, säger hon.
Satsar åtta miljoner
Det är precis vad Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, nu satsar åtta miljoner på i ett forskningsprojekt om jämställdhet vid Karlstads universitet. Syftet är att förändra räddningstjänsten från en traditionell manlig verksamhet till en mer jämställd organisation präglad av mångfald.
– MSB vill ha en organisation som speglar hela samhället, en liknande satsning som gjorts inom polisen. Forskningen syftar till att visa när, var och hur verksamheten återskapas som den gör. Och på vilket sätt man får in mångfald i allmänhet och fler kvinnor i synnerhet. Det är ett spännande, svårt och viktigt arbete vi har framför oss, säger projektledare Liselott Jakobsen, docent i sociologi vid Karlstads universitet.
Informationen viktig
Projektet, som drivs av Centrum för genusforskning, ska pågå i fyra år och ytterligare två miljoner kommer från universitetet. Det är ett av två jämställdhetsprojekt som MSB satsar pengar på, ytterligare åtta miljoner går till Luleå tekniska universitet.
– Jag tror det viktigaste är att skolor och allmänhet får mer information om vad vi faktiskt gör och att alla kan söka till brandman. Jag tror inte tjejer ens vet att det är en möjlighet, säger Therese Jonasson.
