Betalade 23 000 – för en registreringsskylt
KARLSTAD: Familj lurad på Epa-traktor
Men familjen Warg från Karlstad blev grundlurad.
För de 23 000 kronorna som betalades fick de i princip – en registreringsskylt.
;)
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
– Det är så oerhört frustrerande.
Mamma Kristina sitter vid köksbordet och skakar på huvudet. Ute på familjens gård står den blå Epa-traktorn. På samma ställe som den varit parkerad det senaste halvåret.
– Man kan inte vara på vägen med den, det är olagligt. Och vi kan inte sälja den, då gör vi oss skyldiga till brott, suckar pappa Sven.
Det första kapitlet om Epa-traktorn skrevs i januari. Sonen Johan hade fyllt 16 år. Traktorkortet var han på god väg att ta. Då hittade man annonsen om den metallicblå Volvo-Epan.
Säljaren fanns på en ort i Västvärmland. Och affär blev det. 23 000 kronor fattigare lastade familjen Epan på en släpvagn och åkte mot Karlstad.
– Det var lite saker som skulle fixas, men den var väldigt fin i lacken, säger Kristina.
”Den är pappersfuskad”
Det skulle ta en knapp månad innan sanningen om Epan började rulla upp.
– En kompis till Johan fick se den och sa ”jag tror den är pappersfuskad”.
Den som är ordentligt påläst på Volvomodeller ser det. Epan som familjen köpte är inte av 1973 års modell.
Sedan fick man höra rykten som kom från säljarens hemtrakt.
– En liten ort, folk pratar, säger Kristina. Då började vi kolla ordentligt.
Varningslamporna blinkade rejält redan innan man upptäckte att de lättillgängliga chassinummerplåtarna var bortslipade.
– Men vi hittade numret i bagageutrymmet. Han hade förmodligen glömt att ta bort plåten där.
Epan – en bil
Via fordonsregistret fick man uppgifter om det inköpta fordonet – som var en bil. En avställd bil dessutom, belagd med körförbud.
– Det enda som egentligen var en Epa var skylten. Och pappret – som hörde till ett annat fordon.
Säljaren, en yngre man, kontaktades. Han vägrade att häva köpet.
– Han sa att vi kunde få 10 000 tillbaka, berättar Sven.
Köpet hamnade snart på polisens bord. Ett klockrent bedrägeri, menar familjen.
Men polismyndighetens kvarn har malt långsamt, vilket lett till mer frustration hos familjen.
– Det har hoppat mellan fyra olika poliser. Han (säljaren) har kallats till förhör fyra gånger, men det har skjutits upp varje gång. Två gånger för att han åkt på utlandsresor!
– Jag kan inte förstå varför myndigheterna har så lite att säga till om. En ung pojke som gör så här och är så utstuderad borde polisen ta i kragen ordentligt, säger Kristina.
”Tar tid och energi”
För familjen har det inneburit mängder med telefonsamtal, och hänvisningar fram och tillbaka.
– En av poliserna tyckte vi skulle prata med åklagaren. Åklagaren sa att vi skulle vända oss till kronofogden och ställa krav. Men där fick vi svar att så kunde man inte göra.
– Det tar så mycket tid och energi, säger Sven.
Kristina fyller i:
– Jag får ont i magen varje gång jag tänker på det.
Hon pekar ut mot gården. Mot den blå Epan, som egentligen är en bil. Och hoppas att nästa kapitel ska bli bättre.
