Jagad och misshandlad av ungdomsgäng
KARLSTAD ”Jag trodde att jag skulle dö”
Det är helg och mycket folk på Stora torget i Karlstad. Robert och Johan, båda 19 år, är också där. De har festat med sina kompisar och livet leker. Johan vet inte att han snart kommer att jagas av ett ungdomsgäng genom stan. Inte heller att han ska sparkas ner och få näsbenet krossat.
Publicerad: 2008-02-21 06:00 | Uppdaterad: 2008-08-29 17:18
19-åringarna var ute och festade när en av dem blev brutalt nerslagen på Stora torget i Karlstad. "Allt hände på vara några minuter, men det kändes som en evighet."
Foto: Linda Lungström [Förstora]
Foto: Linda Lungström [Förstora]
Räkna till tio. Killar och tjejer från ungdomsfullmäktige har gjort affischerna som säger nej till gatuvåldet. "Jag har fått nog" och "Count2ten" är budskapen. [Förstora]
Räkna till tio. Killar och tjejer från ungdomsfullmäktige har gjort affischerna som säger nej till gatuvåldet. "Jag har fått nog" och "Count2ten" är budskapen. [Förstora]
Räkna till tio. Killar och tjejer från ungdomsfullmäktige har gjort affischerna som säger nej till gatuvåldet. "Jag har fått nog" och "Count2ten" är budskapen. [Förstora]
Klockan halv ett på natten står Johan och snackar med Robert och hans tjej.
– Då kommer det fram en kille och provocerar min flickvän, säger Robert.
– Vi vill inte ha något bråk utan försöker att gå därifrån, men då kommer en annan kille fram.
Han försöker spotta på dem, men råkar spotta på sig själv i stället.
– Min flickvän påpekar det, han blir förbannad och ska ge sig på henne. Då går jag emellan.
Slagsmålet är ett faktum. Robert ser en polisbil längre bort på torget.
Blodig rusar han iväg genom folkmassan.
Johan slås ner direkt
– Då går jag emellan och ber killen att lugna sig, säger Johan.
Han blir nedslagen direkt. Slaget kommer bakifrån och träffar tinningen. Johan ramlar ihop, men misshandeln fortsätter. Han får flera sparkar och slag mot huvudet och resten av kroppen.
Robert som vänt sig om och sett Johan bli nedslagen vrålar:
– Polis–polis! Hjälp–hjälp!
Polisbilen står vid fontänen på torget.
– Jag säger att min polare blivit nedslagen och att vi behöver hjälp fort. De ringer någonstans, men de följer inte med mig.
Under tiden försöker Johan att resa sig.
– Jag känner att något gått sönder i ansiktet på mig och får panik.
Han svimmar.
Robert hittar sin flickvän vid sidan av torget. Hon har blivit sparkad i ansiktet.
– Alla grinar och är rädda. Plötsligt får jag syn på Johan och blir överlycklig – jag trodde han var ihjälslagen, säger Robert.
Springer för sitt liv
Johan har vaknat och rest sig upp igen. Då hör han ett vrål:
– DÄR ÄR HAN!!!
Han tittar mot torget. 15–20 personer hoppar över staketet vid busshållplatsen.
– Jag bara springer, säger Johan.
– Det enda jag tänker är att ”jag kommer att dö.”
Till slut får han kramp i benet och måste stanna. Gänget ställer sig i en halvcirkel runt honom. Några slår och sparkar, de andra hejar på.
– Två män försöker ta bort dem, men de är för många. Till slut lyckas jag komma loss och springer in på ett hotell och ringer polisen.
Senare samma natt träffas Johan och Robert på akuten. Johan är blåslagen över hela kroppen och näsbenet är av. Robert har ett djupt hack i pannan.
Tvekade att polisanmäla
I dag har Robert ett ärr som påminner honom om händelsen. Johan har fått operera näsan två gånger. Inombords pendlar känslorna mellan rädsla och ilska.
– Jag är så förbannad. Oskyldiga människor råkar ut för sådant här hela jävla tiden, säger Robert.
Johan säger att gänget bestod av invandrarkillar i 16–22–årsåldern.
– Ingen vågar säga någonting när det handlar om invandrargäng, de är kända för att ge sig på folk igen.
Johan slog aldrig tillbaka. Han tvekade ändå att göra en polisanmälan, men gjorde det till slut.
– Jag vill inte att de här personerna ska gå runt på stan och tro att de kan göra vad som helst. Men jag hade nog inte vågat anmäla om jag inte haft så många som stöttar och hjälper mig.
Han går aldrig ut ensam på kvällarna längre.
”Förbannad på snuten”
Robert säger att han är ”förbannad på snuten.”
– Polismakten är ett jävla skämt. Halva Karlstad stod på torget, alla visste att det var en storhelg, men det fanns bara en polisbil.
– Fler poliser måste visa sig ute, det räcker inte med att sitta i bilarna.
Både Robert och Johan har funderat på om de kunnat göra något annorlunda den där natten, men kan inte komma på något.
– Vi kunde ha skitit i att gå till torget. Men vi måste ju få gå ut.
Fotnot: Robert och Johan vill vara anonyma och heter egentligen någonting annat.
– Då kommer det fram en kille och provocerar min flickvän, säger Robert.
– Vi vill inte ha något bråk utan försöker att gå därifrån, men då kommer en annan kille fram.
Han försöker spotta på dem, men råkar spotta på sig själv i stället.
– Min flickvän påpekar det, han blir förbannad och ska ge sig på henne. Då går jag emellan.
Slagsmålet är ett faktum. Robert ser en polisbil längre bort på torget.
Blodig rusar han iväg genom folkmassan.
Johan slås ner direkt
– Då går jag emellan och ber killen att lugna sig, säger Johan.Han blir nedslagen direkt. Slaget kommer bakifrån och träffar tinningen. Johan ramlar ihop, men misshandeln fortsätter. Han får flera sparkar och slag mot huvudet och resten av kroppen.
Robert som vänt sig om och sett Johan bli nedslagen vrålar:
– Polis–polis! Hjälp–hjälp!
Polisbilen står vid fontänen på torget.
– Jag säger att min polare blivit nedslagen och att vi behöver hjälp fort. De ringer någonstans, men de följer inte med mig.
Under tiden försöker Johan att resa sig.
– Jag känner att något gått sönder i ansiktet på mig och får panik.
Han svimmar.
Robert hittar sin flickvän vid sidan av torget. Hon har blivit sparkad i ansiktet.
– Alla grinar och är rädda. Plötsligt får jag syn på Johan och blir överlycklig – jag trodde han var ihjälslagen, säger Robert.
Springer för sitt liv
Johan har vaknat och rest sig upp igen. Då hör han ett vrål:– DÄR ÄR HAN!!!
Han tittar mot torget. 15–20 personer hoppar över staketet vid busshållplatsen.
– Jag bara springer, säger Johan.
– Det enda jag tänker är att ”jag kommer att dö.”
Till slut får han kramp i benet och måste stanna. Gänget ställer sig i en halvcirkel runt honom. Några slår och sparkar, de andra hejar på.
– Två män försöker ta bort dem, men de är för många. Till slut lyckas jag komma loss och springer in på ett hotell och ringer polisen.
Senare samma natt träffas Johan och Robert på akuten. Johan är blåslagen över hela kroppen och näsbenet är av. Robert har ett djupt hack i pannan.
Tvekade att polisanmäla
I dag har Robert ett ärr som påminner honom om händelsen. Johan har fått operera näsan två gånger. Inombords pendlar känslorna mellan rädsla och ilska.– Jag är så förbannad. Oskyldiga människor råkar ut för sådant här hela jävla tiden, säger Robert.
Johan säger att gänget bestod av invandrarkillar i 16–22–årsåldern.
– Ingen vågar säga någonting när det handlar om invandrargäng, de är kända för att ge sig på folk igen.
Johan slog aldrig tillbaka. Han tvekade ändå att göra en polisanmälan, men gjorde det till slut.
– Jag vill inte att de här personerna ska gå runt på stan och tro att de kan göra vad som helst. Men jag hade nog inte vågat anmäla om jag inte haft så många som stöttar och hjälper mig.
Han går aldrig ut ensam på kvällarna längre.
”Förbannad på snuten”
Robert säger att han är ”förbannad på snuten.”– Polismakten är ett jävla skämt. Halva Karlstad stod på torget, alla visste att det var en storhelg, men det fanns bara en polisbil.
– Fler poliser måste visa sig ute, det räcker inte med att sitta i bilarna.
Både Robert och Johan har funderat på om de kunnat göra något annorlunda den där natten, men kan inte komma på något.
– Vi kunde ha skitit i att gå till torget. Men vi måste ju få gå ut.
Fotnot: Robert och Johan vill vara anonyma och heter egentligen någonting annat.
Nöjen & evenemang












































































