Elevboom efter Bonde söker fru
LILLERUD: Nyvaknat intresse räddade skolan
Dokusåpan Bonde söker fru i TV4 är inte bara en formidabel tittarsuccé. Programmet har också fungerat som rena elevmagneten till naturbruksgymnasierna som inte haft så många sökanden på tio år, enligt LRF. För Lillerud verkar nedläggningshotet för fem år sedan väldigt avlägset i dag.
Publicerad: 2007-12-04 06:00 | Uppdaterad: 2012-01-20 13:17
;)
Kvigkalven låter sig gärna smekas som en hund av Emilia Sandberg och Per Andersson som går tredje året på Lillerud.
Foto: Örjan Söderlund [Förstora]
Foto: Örjan Söderlund [Förstora]
;)
En gammal Fergusontraktor är ett bra studieobjekt i isärkapat skick för jordbrukseleverna Nathalie Karlsson och Fredrik Gehrke tycker syokonsulenten Peter Pettersson.
Foto: Örjan Söderlund [Förstora]
Foto: Örjan Söderlund [Förstora]
;)
Den feminina dominansen på Lillerudsskolan bryts för Emelie Tapio och Maria Samuelsson av bänkgrannarna Erik Bäcklin och Erik Danielsson.Tjejerna gillar skarpt tevesåpan Bonde söker fru. Erik Danielsson förklarar att hans uppväxt på en gård med lantbruk
Foto: Örjan Söderlund [Förstora]
Foto: Örjan Söderlund [Förstora]
Och i sanningens namn är det inte bara tv:s förtjänst. För Lillerudsskolan, strax öster om Vålberg, började den riktiga bondeboomen redan för tio år sedan när man startade den nya utbildningen i hästhållning.
Den var och är en riktig fullträff.
– Ja, innan dess när skolan drevs var det svårt att få fulla klasser. Vi hade bara ett 30-tal elever och en nedläggning var aktuell många gånger, säger syokonsulenten Peter Pettersson.
”Bästa programmet”
Eleverna i skolan som NWT möter gillar verkligen Bonde söker fru.
– Ja, det är det bästa programmet på hela veckan, säger Emelie Tapio.
Emelie får medhåll av kompisen Maria Samuelsson i årskurs tre med jordbruksinriktning:
– Bonde söker fru är kvällens höjdpunkt, säger hon tvärsäkert och klargör att hennes linjeval på skolan handlar om att hon gillar större djur och maskiner:
– Ja, smådjur som marsvin och sånt är inget för mig.
För Erik Danielsson har hans uppväxt spelat in:
– Vi har en gård hemma med jordbruk vilket gjort valet lätt för mig.
Kraftig ökning
Men även om eleverna gillar programmet skarpt har det inte varit skälet till att de börjat på Lillerud. Eftersom programmet inte fanns då.
– Till nyrekryteringen av yngre elever bidrar säkert programmet, säger Peter Pettersson.
Han gläds åt det växande intresset för ett fritt yrkesliv på landet. Fram till 2002 då landstinget var huvudman för skolan hade Lillerud knappt ett 70-tal elever jämfört med i dag 315 fördelade på inriktningarna häst, jordbruk och djurvård i tre årsklasser.
Tjejerna dominerar kraftigt vilket till en del förklaras av hästlinjen där häften av eleverna återfinns. Liknelsen med ridskolorna när det gäller könsfördelningen ligger nära till hands. Men även på jordbruks- och djurvårdssidan är killarna i minoritet. Och totalt står de för 10–5 procent av skolans elevantal.
I dag tar Lillerudsgymnasiet in 110 nya elever årligen.
– Upptagningsområdet är stort och vi har elever från exempelvis Norrtälje, Hudiksvall och Enköping, berättar Peter Pettersson.
Lysande utsikter
Utsikterna på arbetsmarknaden kan med ett ord beskrivas som lysande.
– Ja, jag vet inga elever som är arbetslösa efter att ha gått ut skolan här. Många har klart med jobb långt innan examen och jag får ofta förfrågningar från presumtiva arbetsgivare.
För en del är Lillerudsgymnasiet också språngbrädan till högre utbildningar som exempelvis veterinär.
– Helt klart har Bonde söker fru i tv haft en positiv inverkan när det gäller synen på lantbrukarlivet. Man har förstått att bonden är som folk är mest och med liknande intressen.
Samtidigt som den moderna bonden i dag har andra arbetsvillkor än förr.
– Javisst är det så. Med bättre ekonomi har man fått möjlighet till drägligare arbetstider genom att anställa medhjälpare och anlita avbytare på helger och semester exempelvis.
Det handlar om en ny syn på ett yrkesval som definitivt inte längre i någon negativ bemärkelse är bonnigt.
Den var och är en riktig fullträff.
– Ja, innan dess när skolan drevs var det svårt att få fulla klasser. Vi hade bara ett 30-tal elever och en nedläggning var aktuell många gånger, säger syokonsulenten Peter Pettersson.
”Bästa programmet”
Eleverna i skolan som NWT möter gillar verkligen Bonde söker fru.– Ja, det är det bästa programmet på hela veckan, säger Emelie Tapio.
Emelie får medhåll av kompisen Maria Samuelsson i årskurs tre med jordbruksinriktning:
– Bonde söker fru är kvällens höjdpunkt, säger hon tvärsäkert och klargör att hennes linjeval på skolan handlar om att hon gillar större djur och maskiner:
– Ja, smådjur som marsvin och sånt är inget för mig.
För Erik Danielsson har hans uppväxt spelat in:
– Vi har en gård hemma med jordbruk vilket gjort valet lätt för mig.
Kraftig ökning
Men även om eleverna gillar programmet skarpt har det inte varit skälet till att de börjat på Lillerud. Eftersom programmet inte fanns då. – Till nyrekryteringen av yngre elever bidrar säkert programmet, säger Peter Pettersson.
Han gläds åt det växande intresset för ett fritt yrkesliv på landet. Fram till 2002 då landstinget var huvudman för skolan hade Lillerud knappt ett 70-tal elever jämfört med i dag 315 fördelade på inriktningarna häst, jordbruk och djurvård i tre årsklasser.
Tjejerna dominerar kraftigt vilket till en del förklaras av hästlinjen där häften av eleverna återfinns. Liknelsen med ridskolorna när det gäller könsfördelningen ligger nära till hands. Men även på jordbruks- och djurvårdssidan är killarna i minoritet. Och totalt står de för 10–5 procent av skolans elevantal.
I dag tar Lillerudsgymnasiet in 110 nya elever årligen.
– Upptagningsområdet är stort och vi har elever från exempelvis Norrtälje, Hudiksvall och Enköping, berättar Peter Pettersson.
Lysande utsikter
Utsikterna på arbetsmarknaden kan med ett ord beskrivas som lysande.– Ja, jag vet inga elever som är arbetslösa efter att ha gått ut skolan här. Många har klart med jobb långt innan examen och jag får ofta förfrågningar från presumtiva arbetsgivare.
För en del är Lillerudsgymnasiet också språngbrädan till högre utbildningar som exempelvis veterinär.
– Helt klart har Bonde söker fru i tv haft en positiv inverkan när det gäller synen på lantbrukarlivet. Man har förstått att bonden är som folk är mest och med liknande intressen.
Samtidigt som den moderna bonden i dag har andra arbetsvillkor än förr.
– Javisst är det så. Med bättre ekonomi har man fått möjlighet till drägligare arbetstider genom att anställa medhjälpare och anlita avbytare på helger och semester exempelvis.
Det handlar om en ny syn på ett yrkesval som definitivt inte längre i någon negativ bemärkelse är bonnigt.
Fakta
Lillerud
Det var tre anställda, biträdande rektorn Sten-Åke Jakobsson, förre rektorn Per-Åke Sköld och driftsledaren för jordbruket på Lillerud, Bengt Wärnbäck, som 2003 räddade Lilleruds framtid. De bildade bolaget Lillerudsgymnasiet AB och fortsatte driften i form av en friskola. Detta sedan landstinget inte längre ville vara huvudman och Karlstads kommun ansåg att det var för dyrt att driva skolan.
Fakta
Bonde söker fru
I programmet Bonde söker fru får tv-tittarna följa några av Sveriges singelbönder i deras jakt på kärlek. Bönderna får ur skörden av post från tevetittarna välja ut potentiella partners. Några av dem kommer så småningom att flytta in hos sin favoritbonde för att testa livet som lantbrukare och se om det ömsesidiga intresset kan utvecklas till äkta kärlek. Bonde söker fru (Farmer wants a wife) har tidigare gjort stor succé i bland annat Belgien, Norge, England och Frankrike. I England resulterade den första säsongen i två bröllop och en bebis, i Norge har serien resulterat i ett giftermål.
Källa: TV4
Källa: TV4
