VAR HÄNDE DET?;)
Men det var ingen ovanlighet.
Tvärtom.
Personal från Karlstads kommun tvingas i snitt ut en gång i veckan för att laga läckor på kommunens avlopps- och vattennät. Hans Wennerholm, fastighetsdirektör på Karlstads kommun, säger att det närmar sig en kritisk punkt eftersom läckorna blir allt fler.
– Vi har ett ledningsnät som byggdes på 60- och 70-talet när Karlstad expanderade, stora mängder ledningar blir snart 50 år gamla, och 50 eller 60 år är det man brukar räkna med som genomsnittlig livslängd, säger han.
Ett par miljarder
Kostnaden för att byta ut hela nätet är också hisnande stor. Det handlar med all sannolikhet om ett par miljarder kronor.Och i den takt som ledningarna byts ut i dag så lär det dröja innan nätet är i bättre skick.
– Vi har en förnyelsetakt på 400 år nu, säger Hans Wennerholm. Många grannkommuner har en förnyelsetakt på 80 eller 100 år, och även det är oacceptabelt.
De dåliga ledningarna innebär inte bara att Karlstadsbor riskerar att bli utan vatten. Går en avloppsledning sönder så finns risken att orent vatten rinner ut i naturen, eller in i källare.
– Vatten- och avloppsledningar är inte lika påtagliga som hål i gatan, de syns inte men de är en viktig del av infrastrukturen, säger Hans Wennerholm.
Han tycker inte att det är samhällsekonomiskt smart att bara laga läckorna, istället för att byta ut rören.
– Frågan är också hur moraliskt det är att skjuta över en stor underhållsskuld på kommande generationer, säger han.
20-årsplan behövs
Håkan Holm (s), kommunalråd i Karlstad är medveten om problemet.– Risken är att man skjuter det framför sig. Jag tror att vi behöver en 20-årsplan för hur vi ska förnya nätet, och någon sådan finns inte i dag, men vi jobbar för en långsiktig lösning, säger han.
Och fortsätter:
– I dag skickar vi in lite pengar då och då, men det är inte hållbart i längden.
– 
