Kvinnojouren rustar inför jobbstart
KARLSTAD: "De flesta som söker hjälp hos oss är vanliga människor"
– Det är då man hinner landa i allt som har hänt, säger Gunilla på Alla kvinnors hus i Karlstad.
;)
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX [Förstora]
Semester ska vara en tid av vila, men för många utsatta kvinnor är det snarare dagar på minerat fält. När jobbklockan ringt ut och det är dags att plocka ihop inför hängmattan, är det ångesten och rädslan som får följa med hem till sommarstugan. Det menar Gunilla, som har jobbat inom jourverksamheten för våldsutsatta kvinnor i 26 år.
– Kvinnan är expert att härda ut och under semestern biter man ihop lite hårdare för att hålla familjen sams, berättar hon.
Tungrott
Vädret kan också vara en viktig faktor i hur väl ledigheten tas emot i hemmet. Regniga somrar som årets, bruka innebära mera bråk och frustration. Särskilt om man sitter fast i en husvagn eller på ett familjens sommarställe.
– Är det fint väder kan man spendera tid ute och då blir det oftast inte bråk. Soliga dagar lättar trycket på förhållandet och fokus kan riktas på andra saker. Övervägande del av all misshandel sker hemma, bakom stängda dörrar. I bästa fall hör grannar vad som händer och vågar anmäla, säger Gunilla.
Semestertider är även påfrestande för de arbetande jourkvinnorna. Det är svårt att få tag på rätt hjälp om behoven sträcker sig utanför jourens kompetensområde. Verksamheten blir tungrodd, vilken kan påverka möjligheterna till stöd för den utsatta kvinnan.
– Vi har ett jättebra samarbete med kommunen även under sommaren och i år har vi valt att ha öppet hela semesterperioden. Vi har haft en hel del samtal, men de flesta ärenden har skickats vidare till andra jourhem av olika säkerhetsskäl. Hade vi tagit in alla kvinnor som har hört av sig, hade vi haft överfullt, berättar Gunilla.
Samarbetar
Men trots lågtryck och uteblivna dagar på stranden väntas antal hjälpsökande öka i takt med att semestern närmar sig sitt slut. Början på hösten brukar vara en av årets toppar när det kommer till ärendehantering på Alla kvinnors hus i Karlstad.
– Det är då kvinnan orkar samla sig och ta kontakt. I dag är det inte heller inte så främmande att höra av sig. Och även om många skäms för det som har hänt, så matas man ständigt med att hjälp finns och då vågar man ringa, berättar Gunilla.
Samordningen mellan socialtjänsten, polisen och kvinnojouren brukar fungera bra, menar hon. Jourerna hjälps dessutom åt när hotbilden kräver att den utsatta flyttas till en annan stad, men det är också då som problem kan uppstå.
– Kvinnorna vill oftast till större städer och det i sig gör att behovet av platser i till exempel Stockholm eller Göteborg ökar.
