Cancersjuka nekas nya behandlingar
SJUKVÅRD: För dyrt för landstinget
Karlstadläkare slår larm:
– Patienter med svår cancer får inte längre medicinskt motiverade behandlingar.
Han har själv tvingats neka en patient som senare avled.
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
Thomas Linné är överläkare på onkologiska kliniken vid Centralsjukhuset i Karlstad.
I en debattartikel i senaste numret av Läkartidningen tar han upp problemet.
– Forskningen har gett resultat, säger han, och inom tre år kommer 20-30 nya preparat som kan bota eller bromsa cancer.
Två av dem är redan här. Men sjukvården i Värmland är inte beredd på kostnaden.
– Jag har nu för första gången tvingats neka en patient med aggressiv hudcancer ett nytt preparat som skulle ha ökat hans chanser till bättring med 50 procent och överlevnad med 60 procent, säger Thomas Linné.
Patienten dog, för med traditionell behandling med cellgift var chansen bara fem procent. Det nya och dyrare preparatet var alltså tio gånger effektivare för just hans spridda hudcancer som hade en speciell mutation i tumörcellerna.
Värt priset?
Det aktuella preparatet är godkänt inom EU sedan fyra månader tillbaka. Men i Sverige ska vi vänta tills den hälsoekonomiska utredningen är klar.
Med andra ord: Om det är värt priset.
Det har en sluten grupp verksamhetschefer bestämt - utan att patienter och skattebetalare har tillfrågats.
Ett annat preparat mot spridd hudcancer, som verkar kunna ge klart ökad långtidsöverlevnad, har fått vänta på besked i ett år, först från den hälsoekonomiska utredningen och slutligen på klartecken från kommun och Landstingsförbundet.
– Problemet är att vi har en våldsamt snabb vetenskaplig utveckling, läkemedel godkänns centralt inom EU, men budget ska bäras av enskilda kliniker, säger Thomas Linné.
Hålla budget
I praktiken blir det läkaren i vit rock som själv får stå med yxan och säga ”nej du kan inte få den bästa medicinen” eftersom han eller hon har ansvaret att hålla den budget de har fått - för att politikerna inte vill tilldela dem per pengar för medicinsk cancerbehandling.
Men det är viktigt att veta att de nya preparaten inte kan hjälpa alla.
– Rätt medicin till rätt patient, säger Thomas Linné.
Här har vetenskapen kommit så långt att det går att identifiera vilka patienter som kan ha nytta av medicinen. Det handlar om målsökande läkemedel, molekyler som blockerar signalvägar i tumörceller eller immunologisk behandling. Alla med möjligheten att bota, bromsa eller förbättra tidigare mycket svårbehandlade cancerformer.
Nå, vad kostar då de nya preparaten?
Thomas Linné tycker själv att läkemedelsföretagen begär hutlösa priser och att hälften borde vara nog.
En patient - 800 000
– Den ungefärliga kostnaden för ett års behandling av en patient med malignt melanom hamnar på cirka 800 000 kronor med den nya medicinen. Det skulle räcka med tre patienter för att överskrida onkologklinikens läkemedelsbudget på 60 miljoner kronor med fem procent.
Samtidigt tror han inte att Sverige med sina 9,5 miljoner invånare kan förhandla ner priset ensamt.
– Läkemedlen godkänns centralt inom EU, men prissättning, högkostnadsskydd rabatter och vilken budget som ska belastas är olika i varje medlemsland. Det borde vara lika för alla.
I Danmark tillexempel, ger staten pengar till nya läkemedel de första åren.
Men kan vi säga nej till nya cancerläkemedel?
– Frågan är laddad och måste diskuteras öppet och demokratiskt, tycker Thomas Linné och kontrar med frågan:
– Kan man säga nej till nya vetenskapliga rön - naturligtvis inte.
2013 gäller dessutom ett nytt EU-direktiv som helt öppnar för patienter att söka vård utomlands.
Som det är nu har läkaren tre valmöjligheter:
• att tiga om de nya läkemedlen.
• att berätta att de finns men är för dyra.
• att hjälpa patienten till behandling utomlands för att räkningen ska gå till försäkringskassan.
Vägledande beslut är på väg men tar tid.
Thomas Linnés fråga till landstingen är:
– Hur är det ställt med förmågan att prioritera? Vilket är viktigast, vård av svårt sjuka eller alla de andra verksamheter som landstinget hanterar?
Fotnot: En debatt med titeln ”Kan vi säga nej till nya cancerläkemedel?” är utlyst i den pågående Almedalsveckan på Gotland. Socialdepartementet ska diskutera frågan med politiker.
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18410
- NLT-gruppen (Nya LäkemedelsTerapier) är tillsatt av Sveriges landstingsdirektörer för att vid behov värdera nya behandlingar och rekommendera lösningar.
- Hälso- och sjukvårdsuppdraget utgör cirka 90 procent av landstingets ekonomiska volym på sju miljarder kronor.
- Landstinget har ett lagstadgat ansvar för regional utveckling och är hälftenägare i Värmlandstrafik.
- Genom avtal har Landstinget även ansvar inom kulturområdet och näringspolitiken i form av Region Värmland.
- Landstinget i Värmland är ett av de landsting som lägger mest resurser på regional utveckling.
Källa: Landstinget i Värmland








































































