Puttes pappa vet en hemlis
PUTTEBUBBEL MED LINUS HANSSON
Precis som i fjolårets krönika måste han bara hyllas, festivalpappan Lagerstam.
Att först tänka en bra bit utanför lådan och sen våga tro att idén är genomförbar och till sist (inte minst) faktiskt också genomföra det. Det låter sig inte göras utan stort mod, engagemang och en oerhörd inre kraft. DET beundrar jag Niclas Lagerstam för!
Faktum är att jag tror han känner till Hemligheten. Det är ingen vanlig hemlis om någon förbjuden förälskelse eller någon som gjort bort sig. Nej, den hemlighet jag har i åtanke är den med stort H. Hemligheten om självförverkligande som Rhonda Byrne skriver om i sin bok Hemligheten. I korthet går det ut på att först fråga sig själv vad man vill ha och göra och sen helt sonika helhjärtat våga tro på det. Därefter, säger Hemligheten, kommer ”lagen om attraktion” göra resten och det man tänker manifesteras i ens liv. Precis som Putte manifesterades för första gången för nu två år sedan. Låter det flummigt? Läs boken så förstår ni.
För hur hade det gått om Lagerstam inte trott på och brunnit för
sitt halvgalna festivalprojekt med varenda cell i kroppen? Min högst
personliga åsikt är att han snart hade gett upp. Tänker på alla han fått med
på sitt festivaltåg - personal, sponsorer, markägare, media och så vidare.
För mig är han entreprenören i ett nötskal.
Snart kommer klagomålen från Puttes grannar med största säkerhet att synas på insändarsidorna. Det kommer gnällas om sömnlösa nätter och alldeles för hög musik, tror jag. Vare sig det dessa insändare blir verklighet eller ej tycker jag att man bör tänka sig för en extra gång innan man ondgör sig över en av de mest positiva händelserna i orten på hela året som ger stora ekonomiska och PR-mässiga vinster för staden. Då kan man kanske stå ut med ljudet av en glädjefylld fest, fyra av årets 365 dagar.
Jag gör mitt andra år som festivalreporter. Precis som i fjol
tänder jag till ordentligt. Jag vill klona mig själv. Låta den ena klonen ta
hand om det journalistiska och den andra förlusta sig i allt det goda Putte
har att bjuda utan kamera och anteckningsblock i händerna.
Men då Statens Medicinetiska Råd inte tillåter mänsklig kloning får jag nöja mig med att vara reporter.
Hursomhelst har min ”Att-göra-innan-jag-dör-lista” blivit en ny punkt längre. ”Gå på festival” har slagit sig in bland punkter som ”hoppa fallskärm” och ”ta mc-körkort”. Fullt ut, med tält och allt, ska jag någon på min lediga tid slå mig ner i leran och gå på lämplig festival. Någon som är på?















































