"Tappa etanolen på flaska och sälj som vodka"
KARLSKOGA: För Björn Gillberg är metanolen framtiden
Etanol och biomassa från spannmål ger han inte mycket för.
;)
Likt ett monument över forna tiders bruksnäring ligger Uddeholmsbolagets gamla huvudkontor ett par kilometer utanför Hagfors. På den vita fasaden visar de svarta metallsiffrorna att byggnaden stått där sedan 1914. Då var Uddeholmsbolaget en koncern som påverkade många värmlänningars liv, bland annat genom järnverken i Degerfors, Hagfors, Nykroppa och Munkfors.
Inne i entréhallen hänger en tavla som föreställer en man med ett bistert uttryck. Det är Bengt Gustaf Geijer d.ä. som i början av 1700-talet lade grunden till det som senare skulle bli järn- och skogsimperiet. Under 1980-talet gick koncernen i graven sedan den styckats upp och sålts av.
Ny storhetstid
Men nu har förhoppningarna väckts om en ny storhetstid för bygden. Mannen som ska göra det heter Björn Gillberg, vd och grundare av Värmlandsmetanol, och han har sitt kontor på andra våningen i den gamla huvudkontorsbyggnaden som Värmlandsmetanol förvärvat.
– Nu tar en ny industriell era över och ersätter en annan, säger han.
Han är en sann visionär som bär på en dröm om att förse de svenska bilisterna med ett kostnadseffektivt bränslealternativ som är skonsamt mot miljön – metanol. En dröm som han är på god väg att förverkliga genom uppförandet av metanolfabriken.
– Här ska vi omvandla skogsråvaror till en energirik gas som sen blir metanol. Det kostar oss ungefär 3 kronor per liter och alla som har en hyfsat modern bil med insprutningsmotor kan, utan att göra några modifieringar, ersätta 25 procent av det traditionella bränslet med metanol utan ökad förbrukning som följd, säger han.
50 arbetstillfällen
Fabriken, med planerad byggstart sommaren 2010 och invigning årsskiftet 2012/13, ska hämta gallringsvirke, grenar, kvistar och rötved från områden inom en radie av 15 mil och omvandla det till 345 000 liter metanol per dygn.
– Värmlands välstånd har alltid grundats på naturresurser som skog, vattenkraft och järn. I Sverige ska vi vara oerhört glada för att vi har den här skogen, det är en tillgång som måste förvaltas, säger han.
Fabriken kommer att sysselsätta 50 arbetare och minst lika många underleverantörer. Förutom metanolproduktionen kommer den också att förse Hagfors, Uddeholm och Råda med fjärrvärme.
Den beräknas kosta två miljarder kronor, pengar som ännu inte är i hamn. 50 procent ska finansieras med hjälp av banklån medan resten ska skjutas till av investerare, men inte vilka investerare som helst.
– Riskkapitalister är inte välkomna. Vår drivkraft är inte snabba klipp, vi vill bygga upp något för barn och barnbarn. Hade jag velat bli rik på kort tid hade jag ägnat mig åt något annat, säger han.
Applåder
Förutom kapitalet är dock det mesta klart och enligt Gillberg är Hagfors den optimala platsen att bygga på.
– Det industriella kunnandet finns och vi befinner oss ju mitt i råvaran, säger han och syftar naturligtvis på de stora skogarna som omger kommunen.
Värmlandsmetanols fabrik blir först ut men Gillbergs förhoppning är att den ska följas av flera.
– Om vi fungerar som katalysator och kapitalstarka krafter tar över och bygger flera fabriker är jag den första att applådera det, vem som bygger är av mindre betydelse, säger han.
Och fortsätter:
– Men jag brinner för svensk glesbygd och de gamla brukssamhällena så förhoppningsvis bygger vi upp ett företag här som fungerar och att vi i framtiden kan börja tillverka komponenter och leverera dessa till de nya anläggningarna.
Miljökämpe
Under större delen av sitt liv har Björn Gillberg varit en miljökämpe som avslöjat flera miljöskandaler genom sitt arbete med stiftelsen Miljöcentrum som startades 1971. På meritlistan står bland annat processen mot BT Kemi i Teckomatorp där Gillberg och hans medarbetare upptäckte hundratals nedgrävda gifttunnor på ett fabriksområde. De visade också hur Finspångs kommuns dumpning av avfall i samhället Erstorp orsakade förgiftning av både människor och djur.
Därför är det inte så konstigt att det är just han som ska ersätta de fossila bränslena med det mer miljövänliga metanolen och han kan inte heller beskyllas för att agera överilat.
– Det här med metanol började jag fundera på när jag startade Miljöcentrum. Så jag har bidat min tid och det ligger 30 års tankemödor och kalkyler bakom det här.
Nu anser han, delvis tack vare koldioxiddebatten, att tiden är mogen för att agera.
Nationell säkerhet
Men allt handlar inte om miljön, Gillberg menar att den nationella säkerheten är en minst lika viktig aspekt. Det insåg han redan från början.
– Allt som rullar på Sveriges vägar är beroende av bränsle som kommer utifrån. Jag är på kort sikt mer bekymrad över hur energiförsörjningen ska tryggas än över klimatförändringarna. Kampen om oljan hårdnar och det kan bli våldsamma problem om den tryter.
Därför började han och atomkraftsexperten Arthur Tamplin fundera över hur de skulle kunna klara försörjningen av motorbränsle med råvaror från Sverige. De kom fram till att metanol var det enda rimliga alternativet.
– Vi har aldrig haft så mycket skog som vi har i Sverige i dag och skulle vi ta tillvara på skillnaden mellan skogen som växer upp och den som vi hugger ner skulle man kunna ersätta hela Sveriges bensinkonsumtion med skogsöverskottet.
För lite spannmål
Men duon tittade också på rapsolja, biogas och etanol men fann att ingen av dessa energikällor skulle fungera.
– När det gäller etanol baserad på jordbruksprodukter finns det helt enkelt inte tillräckligt med åkerarealer i Sverige. Därför kommer aldrig etanolen att spela något annat än en marginell roll, säger han.
Att producera etanol av trä är visserligen bättre enligt Gillberg men i konkurrens med metanol fungerar det inte alls.
– Det krävs minst dubbelt så mycket råvaror för att göra etanol i jämförelse med att göra metanol.
– Företagsekonomiskt är det bättre att tappa etanolen på flaska och sälja det som vodka i USA, säger han.
Att det trots det är etanol som, än så länge, gäller i Sverige tror han beror på det rådande systemet.
– Det är det politiska regelverket som styrt oss mot etanol av spannmål. Samhället är som en atlantångare, det tar tid att ändra kurs men nu har det börjat gå upp för dem i Bryssel att det här håller inte, en omsvängning är på gång, säger han.
Metanol som gäller
Alternativet rapsolja anser han faller på ungefär samma sak som etanolen, det vill säga arealerna är för små och räcker inte till.
– Vi har även tittat på biogas, det är ett prima bränsle om du har tillgång till gödsel och slam men problemet är att det är dyrt att frakta eftersom det är voluminöst.
I Björn Gillbergs värld finns det med andra ord inget vettigt alternativ till metanolen.
– Det är metanolframställning med förgasningstekniken som kommer att gälla i framtiden, helt enkelt för att det är så effektivt.
