Vård i livets slutskede
KARLSKOGA: Onkolog Mats Breivald: Det är VIP-patienter som själva kan styra över vården
– Vi hjälper till med symtomlindring och patienterna är hemma ibland. De vet att de är sjuka i cancer och vet att vi jobbar med symtomlindring och patienterna och deras anhöriga är trygga med det, säger onkolog Mats Breivald på Palliativa enheten på Karlskoga lasarett. Och det här behöver inte vara en slutstation.
;)
Foto: Bengt Björk [Förstora]
Fyra sjuksköterskor jobbar med palliativa vårdeninom det Palliativa konsult teamet, vård i livets slutskede, på Karlskoga lasarett. Ett arbete som kan vara mentalt jobbigt.
– Vi har fyra platser på Kirurgklinikenför patienter som är svårt sjuka i cancer eller någon annan kronisk sjukdom, säger Katarina Wästberg och Ulrika Eriksson. Vi hinner lära känna patienterna och deras anhöriga väl och många gånger blir det mentalt jobbigt. Hela familjer är involverade och det finns ett utrymme skapat på varje sal just av den anledningen.
Oftast patienter
2-3 patienter i behov av palliativ vård ligger oftast på enheten.
– Cancerpatienter behöver ett annat tillmötesgående än de patienter som efter exempelvis en blindtarmsoperation kan skriva ut nästa dag, säger doktor Stig-Olov Almgren. Nuskapadevi fyra platser just för att kunna har den här vården och det har utvecklats och efter det har vi fått de Palliativa teamet till hjälp och stöd.
– Det palliativa teamet, som består av sköterskor och en läkare som jobbar med svårt kronisktsjuka patienter med kort förväntad överlevnad både i och utanför sjukhuset, säger onkolog Mats Breivald.
– 2006 gjordes en utbildningsinsats om ”hands on” för de patienter där det krävs mycket hjälp och stöd samt vård här och hemma och att patienter och anhöriga känner trygghet. Palliativa enheten riktar sig också mot andra avdelningar på sjukhuset där det förekommer allvarliga kroniska sjukdomar. Sedan har vi den kommunala hemsjukvården och även där har vi en funktion att fylla, säger Mats Breivald och fortsätter:
– Det är inte alltid så lätt att växla om vi skulle ha alla patienter tillsammans, utan den palliativa vården tar tid och vi vet att andra krav finns. Exempelvis samtal med familjen som behöver tröst och stöd. Nu är det inte så att patienterna ligger här hela tiden, utan de kommer in och kanske får någon form av symtomlindring och sedan går de hem igen.
”Alla vill inte dö hemma”
Etiken är viktig för personalen på palliativa enheten, och på Kirurgkliniken generellt.
– Från fall till fall diskuterar vi vilken behandling vi ska ge patienten och vi får feedback från anhöriga, säger Stig-Olov Almgren.
– Vi kan vara nöjda då vi ser att det blev ett bra, smärtfritt och lugnt avslut för patienten, säger Mats Breivald.
– Varje fall är unikt och det gäller att vara lyhörd och förstå. Palliativa enheten stöttar också distriktssköterskorna som sköter hemsjukvården. Vi har 45-50 patienter på vår lista som vi bådeföljer upp och gör punktinsatserför, säger Mats Breivald.
– Sedan tar hemsjukvården över den dagliga vården. Vår strävan är att ta hand om patienterna, men de anhöriga måste vara med på tåget. Vi kan inte veta alla svar, utan vi tar oss tid fråga hur patienten vill ha det. Klart är att alla inte vill dö hemma, men om det är ett uttalat önskemål, så försöker vi åstadkomma det, vilket inte alltid är lätt och kräver utökade insatser och ibland resurser
