Jättelokan fortsätter att ställa till problem
KARLSKOGA: Vill tvinga privata markägare till insatser
;)
Foto: Gunnar Walld n [Förstora]
Problemet med jättelokan är dess växtsaft. Kontakt med växtsaften i kombination med solljus eller ultraviolett ljus kan orsaka svåra brännskador på huden. Genom att jättelokan i princip konkurrerar ut all annan växtlighet sprider den sig snabbt om den inte bekämpas.
Anlitat företag
Karlskoga kommun har under många år med olika metoder hållit tillbaka jättelokans spridning på kommunal mark. Under 2008-2010 framför allt mekaniskt genom att ta bort den innan den sätter frö samt genom att kapa roten. De två senaste åren har man efter dialog med miljöavdelningen anlitat ett företag med licens för kemisk bekämpning.
Problemet som man ser det på kommunens gatu- och parkavdelning är att det kvarstår stora bestånd av jätteloka på marker utanför kommunens ansvarsområde. På grund av växtens goda spridningsförmåga reduceras därmed effekten av kommunens bekämpning på egen mark.
Föreläggande
Förslaget är nu att kommunen upprättar en bekämpningsplan för jättelokan i Karlskoga. Med den som grund kan man ansöka hos länsstyrelsen om ett föreläggande som tvingar privata fastighetsägare till insatser mot jättelokan på sina marker.
I Karlskoga finns stora bestånd med jätteloka i norra Bråten, Kilsta industriområde, Kilstabäcken, Björkborn, längs E18:s västa infart, Oxelbergsgatan samt många mindre områden med små bestånd. En bekämpningsplan kommer att kräva en mer detaljerad inventering.
20 000 frön i snitt
I bekämpningsplanen är sedan avsikten att ge högsta prioritet till områden där barn vistas. Dessutom områden med höga naturvärden och områden med betydelse för människors rekreation. Även bestånd längs vattendrag måste bekämpas eftersom det där finns risk för fröspridning med vattnet.
Jättelokan förökar sig enbart med hjälp av frön och varje planta producerar i genomsnitt 20 000 frön. Det finns dock exempel på plantor med 100 000 frön.
Kallas även kaukasisk björnloka eller jättebjörnloka. Växer vild i stora delar av Europa. Introducerades som trädgårdsväxt i Sverige på 1800-talet och har sedan förvildats och spridit sig i främst södra och mellersta Sverige. Den finns även i våra nordiska grannländer. I Norge kallas den ”Tromsö-palm”.
Jättelokan kan bli upp till fem meter hög, men vanligtvis 2-3 meter. Blomställningen kan bli upp till en halv meter i diameter och varje planta producerar i genomsnitt 20 000 frön. Exempel finns på plantor med 100 000 frön.
I jättelokans växtsaft finns så kallade furokumariner som i kombination med solljus ger en kemisk reaktion som kan leda till svåra brännskador. Hudskadorna visar sig först efter flera timmar upp till två dygn efter kontakt med växtsaften.
Källa:
