Gott om kantareller men ont om övrig svamp
Karlskoga: Svampträff hos Karlskoga biologiska förening
– Vi ska ta steget lite längre än till kantareller idag, säger Ingrid Bergström som håller i träffen.
;)
Foto: Ellinor Isaksson [Förstora]
;)
Foto: Ellinor Isaksson [Förstora]
;)
Foto: Ellinor Isaksson [Förstora]
På bordet i biologernas lokal på Timmermansvägen i Karlskoga ligger en hel del svampar – goda och mindre goda matsvampar. En stor ståtlig vit svamp känner alla runt bordet igen och likaså den gula så eftertraktade kantarellen.
Men det är ont om svamp i år och torrt i markerna får jag veta. Visserligen finns det kantareller men det finns många andra goda matsvampar som lyser med sin frånvaro än så länge. Brunsopp är en svamp som Ingrid Bergström gärna lägger i sin korg. Den växer runt tallar.
– Det är en bra svamp att lära sig på, bryter man av foten så knäpper det till. Det är en supergod svamp, säger Ingrid.
Deltagarna bläddrar i svampböcker och hittar brunsoppen.
”Tungviktare”
– Jag har haft många svampträffar men de riktiga tungviktarna vad gäller svampar sitter där borta, säger Ingrid Bergström och nickar mot Elsa-Greta och Karl-Eric Bergman.
– Nya svampboken är riktigt bra, säger Berit Helsing en av deltagarna, som visar sig lite senare känner igen en hel del av de svampar som Ingrid plockat inför kursstarten.
Nya svampboken är skriven av Pelle Holmberg och Hans Holmberg – oumbärlig för såväl den erfarne som den nye svampplockaren fårjag mig berättat.
– Jag plockar hem svampar när jag är ute i skogen och sedan letar jag i boken om de är bra, säger Berit Helsing.
Tre grupper
Ingrid Bergström berättar att i Sverige finns det cirka 10 000 olika svampar och av dessa är 30-50 arter matsvamp. Svampar delas in i tre grupper med tanke på hur de utnyttjar andra organismer för sitt näringsupptag.
En grupp lever på döda växter och djur. Hit räknas de flesta ”gräsmattesvampar”.. En grupp lever på levande växter och djur. Mest kända är de arter som orsakar skador på våra odlade växter, till exempel potatiskräfta, krusbärsmjöldagg. Tredje gruppen lever i samliv med en levande organism. De flesta ”storsvampar” som påträffas i våra skogar tillhör denna grupp. De har stor betydelse för våra skogars välbefinnande.
Inte smaka
Deltagarna får lukta på en välluktande taggsvamp, ljust lila på hatten, men den är inte bra att äta menar Ingrid.
– Man ska inte smaka på svampar utan först måste man lära sig dem. Känner man kremlor och riskor har man kommit en bit i lärandet, menar Ingrid.
Man ska inte luras av svampens färg heller för den är vattenlöslig, regnar det förändras färgen. Att lukta på svampen är vikigt men är det kallt luktar en svamp mindre.
Bland soppsvamparna finns ingen riktigt giftig svamp bara på Gotland där djävulssoppen växer. En smörsopp kan vara slemmig men kokar man den i starkt saltat vatten en minut så försvinner slemmet.
Rensa i skogen
– Svamp är färskvara och den renar man i skogen, menar Ingrid.
En Karl-Johansvamp kan kanske lätt förväxlas med gallsoppen. Det som skiljer svamparna åt är att gallsoppen har ett rutigt mönster på foten och smakar illa till skillnad från Karl-Johan vars fot är vit.
– Smörsopp och Karl-Johan finns alltid att ta med sig hem från skogen, menar Ingrid.
– Karl-Johansvampen ska plockas när de är små och det kan bli ett Karl-Johan-år i år. De kommer i slutet av augusti in i september, menar Nils-Eric Carlsson.
Och som alltid kommer vit flugsvamp och champinjonen upp till diskussion.
– Flugsvampen är vit under hatten och champinjonerna är mörka, säger Anders Fredriksson.
Träffen avslutas för den här gången men det återstår två svampträffar i lokalen, 29 augusti och 5 september, plus att man ska ge sig ut i svampskogen som avslutning den 8 september.
