Thomas Persson, lärare i historia på Bregårdsskolan älskar historia så när han fick förfrågan att vara med och utforma ett nationellt prov i historia så nappade han direkt.
I den nya skollagen står det att elever som går ur årskurs sex ska göra nationella prov i ett flertal ämnen. Ett av ämnena är historia. En arbetsgrupp på Karlstad universitet fick till uppgift att ta fram det nya nationella provet.
Thomas Persson är den enda verksamma grundskoleläraren i gruppen som består av sex personer. De andra är forskare och lärare vid Karlstad universitet.
– Det började med att de kontaktade mig och eftersom jag är intresserad av historia så blev jag kvar i gruppen, berättar Thomas Persson.
Han har bidragit med hur frågorna kan formuleras för att eleverna ska förstå och hur långt man kommit i undervisningen i årskurs 6.
– När vi hade första utkastet klart så testade vi provet på flera klasser på både Bregårds-, Stråningstorps- och Bråtenskolan. Sedan fick eleverna kommentera frågorna. Därefter har vi tagit tillbaka provet, ändrat på några frågor som inte fungerat och så har vi provat igen.
Efterhand har Thomas Persson fått fler uppgifter inom gruppen och har i sommar bland annat skrivit egna frågor som handlar om källhantering.
– Historieundervisningen är inte riktigt som förr med kungar och sådant. Nu pratar vi mer om hur man levde och jämför olika tider med varandra. Dessutom lägger vi in källhantering, att kritiskt granska historian. Kungar, politiker och olika tider och trender formar historien efter deras önskan.
Ämnet historia har fått en mycket tydligare nationell styrning i och med den nya läroplanen.
– Det nya nationella provet blir ett verktyg för att se om eleverna når de uppsatta målen. Historia har hamnat lite i skymundan. Att lära sig historia och att lära sig att kritiskt granska historia är viktigt. Nu ser jag med spänning från emot när provet kommer under vårterminen, säger Thomas Person.
