Staffan Hellstrand hade publiken i fast grepp
Borgvik: Premiär för sommarserien Sköna söndag
;)
Foto: Claes Österman [Förstora]
;)
Foto: Claes Österman [Förstora]
Staffan Hellstrand är en hitmakare av högsta kaliber och undertecknad drar sig inte för att utse honom till de senaste decenniernas bästa svenska manliga artist. Det fanns många i den vackra konsthallen som sannolikt var beredda att hålla med att döma av den hängivenhet som en stor del av publiken visade.
– Det är i alla fall en av mina absoluta favoritartister och jag är verkligen glad över att äntligen ha honom här, sa Oscar Magnusson som driver Sliperiet.
Nyskrivna låtar
Staffan Hellstrand inledde den sköna söndagskvällen med att spela ett par låtar från sin nya skiva som faktiskt är den första som han gjort på fem år. Han öppnade med Spår, en underbar hyllning som han skrivit till sin nyligen bortgångne pappa, och fortsatte med Hela vägen hem som han en gång skrev som en kärleksförklaring till sin son.
Staffan Hellstrand har en stark förmåga att skriva hyllningar till livet och kärleken vilket bland annat framgår av Precis som du är – som han spelade på piano – och Bilder av dig men han skriver också tyngre och allvarligare låtar om mörker och smärta vilket Amfetamin och alkohol och Mehkong-Whiskey är starka exempel på.
En extra dimension
Staffan Hellstrand spelade ett dussintal låtar och att höra hans gamla klassiker i akustisk version var naturligtvis en upplevelse. Han gav också sitt framträdande en extra dimension genom att berätta om låtarna och dess bakgrund.
Två låtar stack ut lite extra. Dels det Dan Andersson-nummer som han ibland bjuder på i form av Spelmannen som den store diktaren skrev 1918. Dels Marie Marie som han en gång skrev åt Sven-Ingvars och nu spelade tillsammans med kvällens värd – och Sven-Ingvars-gitarristen – Oscar Magnusson själv. Och hur skulle kvällen ha avslutats om inte med en akustisk version av Fågel Blå, tidernas bästa svenska poplåt.
På söndag är det den engelske bluesstjärnan Marcus Bonfanti som spelar i Sliperiet.
