Filipstadsborna bland de läshungrigaste i Värmland
Filipstad
Filipstad har ett av länets mest välbesökta bibliotek.
Filipstadsborna är dessutom flitigare boklånare än värmlänningen i genomsnitt.
Men statistiken visar också att inte bara böcker, utan även tidningshyllan och datorerna lockar folk till biblioteket.
Filipstadsborna är dessutom flitigare boklånare än värmlänningen i genomsnitt.
Men statistiken visar också att inte bara böcker, utan även tidningshyllan och datorerna lockar folk till biblioteket.
Publicerad: 2007-10-06 08:27 | Uppdaterad: 2008-08-29 16:54
;)
Bibliotekschefen Jan Fröding ser mest positiva tecken för Filipstads del i den rapport som Svenska biblioteksföreningen publicerade i veckan. [Förstora]
;)
Böckerna står sig i konkurrensen med tv-spel, dvd-filmer, e-böcker och cd-skivor -- åtminstone i utlåningsstatistiken. [Förstora]
;)
Jan Fröding tror på både bokens och bibliotekens framtid. - Men vi kan inte stå stilla, vi utvecklas hela tiden. [Förstora]
;)
Mumin trivs i barnbokshörnet och det gör barnen också -- Filipstad ligger högt i barnboksutlåning jämfört med övriga länet. [Förstora]
;)
Barnböckerna är de böcker som lånas ut mest i Filipstad. 25 böcker per barn och år lånas det i genomsnitt. [Förstora]
Det är Svensk biblioteksförening som kommer med rapporten där de svenska biblioteken kartläggs och jämförs vad gäller alltifrån besökare till personaltäthet.
För Bibliotekssverige i stort är det en bitvis ledsam läsning – trenden i riket i stort är färre biblioteksfilialer, sjunkande utlåning av böcker och stora skillnader mellan vad stora och små kommuner kan erbjuda medborgarna i form av biblioteksservice.
Men det finns också ljuspunkter att hämta näring ur.
Eller som bibliotekschefen Jan Fröding i Filipstad uttrycker det:
– Det är ömsom vin, ömsom Trocadero.
Värmland ligger visserligen i bottenskiktet när det gäller antalet biblioteksbesök per invånare och år (6,8) men Filipstad är en av de kommuner i länet som överträffar länssnittet och närmar sig rikssnittet (8 besök per invånare och år).
Tidningarna lockar
Och lånar böcker gör de också, biblioteksbesökarna – men inte alla.
Andelen aktiva låntagare (dvs besökare som minst en gång per år lånar något) har sjunkit i Filipstad mellan 2005 och 2006, medan både rikssnittet och länssnittet ökat.
• Vad gör de besökare som inte lånar böcker?
– De läser tidningar, de sitter vid datorerna, några är här för att prata med varandra. En del sitter här och studerar och läser, säger Jan Fröding.
Han noterar att tidningshörnan är välbesökt och enligt biblioteksföreningen finns det ett klart samband mellan höga besökssiffror och stort utbud av tidningar. Generellt i Sverige kan man enligt rapporten se att de bibliotek som har högst besökssiffror ofta också hör till dem som prenumererar på flest tidningar.
I Filipstad har biblioteket strukit ner på antalet tidskrifter, men de som försvann var sådana som var mindre lästa, berättar Jan Fröding. Kvar finns flitigt tummade tidskrifter som Femina, Må bra och Teknikens värld, men också de runt 20 dagstidningarna är efterfrågade.
9 böcker per år
Men visst lånas det böcker – och skivor, filmer med mera – i Filipstad, och det mer än i riket i stort i genomsnitt, faktiskt.
En medelsvensson lånar 7,7 böcker (eller skivor eller filmer...) per år på bibliotek.
En medel-stassare tar hem närmare 9 volymer varje år. Det är fjärde bäst i Värmland. Bara Arvika, Eda och Säffle ligger högre i Värmlandsligan. Hällefors når upp till lite drygt 8 volymer per person och år.
– Vi försöker att hålla ett varierat utbud, och ha det folk frågar efter, utan att för den sakens skull köpa in vad som helst. Vi köper det mesta folk frågar efter. Får vi förslag om en bok köper vi i nio fall av tio in boken, säger Jan Fröding.
Såväl vanliga böcker som e-böcker, skivor, dataspel och filmer räknas in i statistiken, men det är fortfarande pappersböckerna som utgör grundbulten.
– Boken står sig väldigt bra. Jag har inga exakta siffror, men mellan 80-85 procent av utlånen är böcker. Pappersboken håller sig – det har ju siats om pappersbokens död åtskilliga gånger, men jag tror den kommer att klara sig hyfsat bra i framtiden, säger Jan Fröding.
– Jag tror aldrig att boken kommer att försvinna, för det är något magiskt med böcker, säger bibliotekarien Sandra Spjuth.
Bra på barn
Tittar man enbart på barnböckerna, ligger Filipstad riktigt bra till i jämförelsen.
Rikssnittet per år ligger på 18,3 böcker per barn mellan 0 och 14 år – Filipstad når upp till över 25 barnböcker per barn och år. Dessutom är trenden positiv, utlåningen av barnböcker ökade 2006 jämfört med 2005.
Också på den här punkten är det bara Arvika, Eda och Säffle som når högre än Filipstad i Värmlandsligan.
Grannarna på andra sidan länsgränsen, Hällefors, når upp till strax över 20 lån per barn och år.
Sandra Spjuth glädjs åt siffrorna:
– Titta, vi ligger till och med högre än Karlstad, det gjorde vi inte när vi började med projektet, säger hon och bläddrar i biblioteksföreningens rapport.
”Projektet” är Harry Potter-projektet, ett flerårigt läslustsprojekt som avslutades 2004. Sandra tycker att det är extra roligt att barnbokslånen ökat nu, eftersom de sjönk året efter att Harry Potter-projektet tog slut.
– Då kände man ju sig lite knäckt, tycker hon.
Att man lyckats vända intresset för barnböcker uppåt igen kan bero på en ny satsning som biblioteket gjort.
– Jag tror det beror på projektet med bokpåsarna till förskolor som vi började med förra året. Mycket av utlåningen kommer nog därifrån. Den här terminen jobbar jag också på att få mer samarbete med skolorna. Vi jobbar aktivt för att alla klasser ska komma hit minst en gång per läsår, helst en gång per termin, berättar Sandra Spjuth.
För Bibliotekssverige i stort är det en bitvis ledsam läsning – trenden i riket i stort är färre biblioteksfilialer, sjunkande utlåning av böcker och stora skillnader mellan vad stora och små kommuner kan erbjuda medborgarna i form av biblioteksservice.
Men det finns också ljuspunkter att hämta näring ur.
Eller som bibliotekschefen Jan Fröding i Filipstad uttrycker det:
– Det är ömsom vin, ömsom Trocadero.
Värmland ligger visserligen i bottenskiktet när det gäller antalet biblioteksbesök per invånare och år (6,8) men Filipstad är en av de kommuner i länet som överträffar länssnittet och närmar sig rikssnittet (8 besök per invånare och år).
Tidningarna lockar
Och lånar böcker gör de också, biblioteksbesökarna – men inte alla.Andelen aktiva låntagare (dvs besökare som minst en gång per år lånar något) har sjunkit i Filipstad mellan 2005 och 2006, medan både rikssnittet och länssnittet ökat.
• Vad gör de besökare som inte lånar böcker?
– De läser tidningar, de sitter vid datorerna, några är här för att prata med varandra. En del sitter här och studerar och läser, säger Jan Fröding.
Han noterar att tidningshörnan är välbesökt och enligt biblioteksföreningen finns det ett klart samband mellan höga besökssiffror och stort utbud av tidningar. Generellt i Sverige kan man enligt rapporten se att de bibliotek som har högst besökssiffror ofta också hör till dem som prenumererar på flest tidningar.
I Filipstad har biblioteket strukit ner på antalet tidskrifter, men de som försvann var sådana som var mindre lästa, berättar Jan Fröding. Kvar finns flitigt tummade tidskrifter som Femina, Må bra och Teknikens värld, men också de runt 20 dagstidningarna är efterfrågade.
9 böcker per år
Men visst lånas det böcker – och skivor, filmer med mera – i Filipstad, och det mer än i riket i stort i genomsnitt, faktiskt.En medelsvensson lånar 7,7 böcker (eller skivor eller filmer...) per år på bibliotek.
En medel-stassare tar hem närmare 9 volymer varje år. Det är fjärde bäst i Värmland. Bara Arvika, Eda och Säffle ligger högre i Värmlandsligan. Hällefors når upp till lite drygt 8 volymer per person och år.
– Vi försöker att hålla ett varierat utbud, och ha det folk frågar efter, utan att för den sakens skull köpa in vad som helst. Vi köper det mesta folk frågar efter. Får vi förslag om en bok köper vi i nio fall av tio in boken, säger Jan Fröding.
Såväl vanliga böcker som e-böcker, skivor, dataspel och filmer räknas in i statistiken, men det är fortfarande pappersböckerna som utgör grundbulten.
– Boken står sig väldigt bra. Jag har inga exakta siffror, men mellan 80-85 procent av utlånen är böcker. Pappersboken håller sig – det har ju siats om pappersbokens död åtskilliga gånger, men jag tror den kommer att klara sig hyfsat bra i framtiden, säger Jan Fröding.
– Jag tror aldrig att boken kommer att försvinna, för det är något magiskt med böcker, säger bibliotekarien Sandra Spjuth.
Bra på barn
Tittar man enbart på barnböckerna, ligger Filipstad riktigt bra till i jämförelsen. Rikssnittet per år ligger på 18,3 böcker per barn mellan 0 och 14 år – Filipstad når upp till över 25 barnböcker per barn och år. Dessutom är trenden positiv, utlåningen av barnböcker ökade 2006 jämfört med 2005.
Också på den här punkten är det bara Arvika, Eda och Säffle som når högre än Filipstad i Värmlandsligan.
Grannarna på andra sidan länsgränsen, Hällefors, når upp till strax över 20 lån per barn och år.
Sandra Spjuth glädjs åt siffrorna:
– Titta, vi ligger till och med högre än Karlstad, det gjorde vi inte när vi började med projektet, säger hon och bläddrar i biblioteksföreningens rapport.
”Projektet” är Harry Potter-projektet, ett flerårigt läslustsprojekt som avslutades 2004. Sandra tycker att det är extra roligt att barnbokslånen ökat nu, eftersom de sjönk året efter att Harry Potter-projektet tog slut.
– Då kände man ju sig lite knäckt, tycker hon.
Att man lyckats vända intresset för barnböcker uppåt igen kan bero på en ny satsning som biblioteket gjort.
– Jag tror det beror på projektet med bokpåsarna till förskolor som vi började med förra året. Mycket av utlåningen kommer nog därifrån. Den här terminen jobbar jag också på att få mer samarbete med skolorna. Vi jobbar aktivt för att alla klasser ska komma hit minst en gång per läsår, helst en gång per termin, berättar Sandra Spjuth.
Fakta
Nio bra böcker
En Filipstadsbo lånar i genomsnitt nio böcker om året på biblioteket. Här är Jan Frödings nio bästa tips för dig som vill fylla din kvot:
1. Stieg Larsson: Milleniumserien (egentligen tre böcker)
2. Emile Ajar: Kung Salomos ångest
3. Mark Lynas: Oväder
4. PJ Woodhouse: De bästa golfhistorierna
5. August Strindberg: Röda rummet
6. Selma Lagerlöf: Gösta Berlings saga
7. Tolkien: Sagan om ringen (egentligen tre böcker)
8. Evelyn Waugh: En förlorad värld
9. Charlie Christensen: Arne Anka
1. Stieg Larsson: Milleniumserien (egentligen tre böcker)
2. Emile Ajar: Kung Salomos ångest
3. Mark Lynas: Oväder
4. PJ Woodhouse: De bästa golfhistorierna
5. August Strindberg: Röda rummet
6. Selma Lagerlöf: Gösta Berlings saga
7. Tolkien: Sagan om ringen (egentligen tre böcker)
8. Evelyn Waugh: En förlorad värld
9. Charlie Christensen: Arne Anka
