De lär sig teater där du inte kan göra fel
Improvisationsteater som sommarkurs i Molkom
Att spela teater och aldrig riskera att göra fel, låter väl fantastiskt. Det har en samling leklystna människor fått uppleva under veckan som gått. Folkhögskolan i Molkom har för första gången hållit en veckas kurs i improvisationsteater.
Publicerad: 2007-06-30 10:48 | Uppdaterad: 2011-02-28 10:00
;)
Genom att säga varannat ord och samtidigt agera utifrån dem, kan det bli så här roligt. [Förstora]
;)
Gå ihop i en hög, sträck upp händerna, blunda och ta tag i de händer du hittar, tråckla sedan runt till det blir en sammanhängande ring. [Förstora]
;)
Kursledare Sofie Jansson, Britt Tapper, Ann-Marie Lindén och Tobias Revenäs tar en paus i det fina vädret. [Förstora]
Det skrattas högt och tydligt på kursgårdens övervåning. Eleverna har fått i uppgift att i grupper skapa en saga utifrån ett minne som en av gruppmedlemmarna berättar.
– De ska improvisera en scen och så lägger vi på en genre, i det här fallet är det en saga, berättar Sofie Jansson som är kursledare.
Dagens övningar har fokus på historier och dagen innan var det varit karaktärer som skulle improviseras fram.
Det fantastiska med improvisationsteater menar deltagarna är att man aldrig kan göra fel. Man kan aldrig komma bort sig från manus eftersom det inte finns något, stakar man sig och säger något helt annat så är det helt ok, att göra bort sig blir istället bara akt av impulsivitet och skojigheter.
Britt Tapper från Stockholm är en av de glada deltagarna.
– Jag är här för att jag alltid har drömt om att bli sedd, gärna en liten filmsnutt på tio minuter i tv 4, säger hon och skrattar.
Ann-Marie Lindén är också från Stockholm och hon säger att hon kom till Molkom och improvisationskursen för att hon tycker om att leka.
– Vi skrattar hela dagarna och spelar och fånar oss.
Men även om det lockar till många skratt så finns det en djupare vikt i att lära sig improvisation.
– Jag ville få en större förståelse för känslor och reaktioner. Här får du tänka efter hur en karaktär kan reagera i olika situationer, till exempel hur en person som bara är tyst kan påverka en hel grupp. Man utvecklas som människa och få uppleva olika känsloregister som man kanske inte trodde att man hade, berättar Tobias Revenäs från Skultuna.
I improvisationsteater är det snabba ryck. Man ska inte läsa in sig på en roll och en karaktär som man sedan ska gestala under en längre tid. Istället är det ögonblicksreaktionerna som är det viktiga.
– Det är viktig av en massa orsaker. Det är nyttigt för folk att testa nya saker och upptäcka nya saker hos sig själva. Och att våga släppa kontrollen. Att koncentrera sig på här och nu och ta det därifrån istället för att försöka planera och ligga ett steg före hela tiden, säger Sofie Jansson.
Sofie Jansson kommer från början från Molkom och har sysslat med teater sedan hon gick på dagis. Hon har undervisat i improvisationsteater under många år både för barn, ungdomar och vuxna och även blivit skolad inom det.
Gruppen som går i Molkom har blivit sammansvetsad snabbt, berättar Britt Tapper. Alla är olika och det skiljer över fyrtio år mellan den yngsta och den äldsta kursdeltagaren. Men det har mindre betydelse. Delvis är det på grund av att de är inackorderade på folkhögskolan som de kommit varandra nära, men också på grund att hela kursen handlar om att släppa loss med varandra och att skapa en tillåtande atmosfär.
– Det är intressant att träffa folk som man inte skulle träffa i vanliga fall, säger Tobias Revenäs.
Alla har sina olika mål med kursen.
– Jag vill bli mer spontan, säger Ann-Marie Lindén. Jag spelar seniorteater hemma men där har vi fasta repliker. Det här blir så annorlunda.
Britt Tapper berättar att hon vill få lättare att prata inför en grupp och att våga stå upp inför en publik.
– Jag vill hitta fler delar av mig själv så att jag kan plocka fram och ta med mig de delar jag vill använda, säger Tobias Revenäs.
– De ska improvisera en scen och så lägger vi på en genre, i det här fallet är det en saga, berättar Sofie Jansson som är kursledare.
Dagens övningar har fokus på historier och dagen innan var det varit karaktärer som skulle improviseras fram.
Det fantastiska med improvisationsteater menar deltagarna är att man aldrig kan göra fel. Man kan aldrig komma bort sig från manus eftersom det inte finns något, stakar man sig och säger något helt annat så är det helt ok, att göra bort sig blir istället bara akt av impulsivitet och skojigheter.
Britt Tapper från Stockholm är en av de glada deltagarna.
– Jag är här för att jag alltid har drömt om att bli sedd, gärna en liten filmsnutt på tio minuter i tv 4, säger hon och skrattar.
Ann-Marie Lindén är också från Stockholm och hon säger att hon kom till Molkom och improvisationskursen för att hon tycker om att leka.
– Vi skrattar hela dagarna och spelar och fånar oss.
Men även om det lockar till många skratt så finns det en djupare vikt i att lära sig improvisation.
– Jag ville få en större förståelse för känslor och reaktioner. Här får du tänka efter hur en karaktär kan reagera i olika situationer, till exempel hur en person som bara är tyst kan påverka en hel grupp. Man utvecklas som människa och få uppleva olika känsloregister som man kanske inte trodde att man hade, berättar Tobias Revenäs från Skultuna.
I improvisationsteater är det snabba ryck. Man ska inte läsa in sig på en roll och en karaktär som man sedan ska gestala under en längre tid. Istället är det ögonblicksreaktionerna som är det viktiga.
– Det är viktig av en massa orsaker. Det är nyttigt för folk att testa nya saker och upptäcka nya saker hos sig själva. Och att våga släppa kontrollen. Att koncentrera sig på här och nu och ta det därifrån istället för att försöka planera och ligga ett steg före hela tiden, säger Sofie Jansson.
Sofie Jansson kommer från början från Molkom och har sysslat med teater sedan hon gick på dagis. Hon har undervisat i improvisationsteater under många år både för barn, ungdomar och vuxna och även blivit skolad inom det.
Gruppen som går i Molkom har blivit sammansvetsad snabbt, berättar Britt Tapper. Alla är olika och det skiljer över fyrtio år mellan den yngsta och den äldsta kursdeltagaren. Men det har mindre betydelse. Delvis är det på grund av att de är inackorderade på folkhögskolan som de kommit varandra nära, men också på grund att hela kursen handlar om att släppa loss med varandra och att skapa en tillåtande atmosfär.
– Det är intressant att träffa folk som man inte skulle träffa i vanliga fall, säger Tobias Revenäs.
Alla har sina olika mål med kursen.
– Jag vill bli mer spontan, säger Ann-Marie Lindén. Jag spelar seniorteater hemma men där har vi fasta repliker. Det här blir så annorlunda.
Britt Tapper berättar att hon vill få lättare att prata inför en grupp och att våga stå upp inför en publik.
– Jag vill hitta fler delar av mig själv så att jag kan plocka fram och ta med mig de delar jag vill använda, säger Tobias Revenäs.
Helena Bengtsson Rewucha
