Stående ovationer för Anders Olsson
FILIPSTAD
När han i tisdags föreläste om sin egen livsfilosofi, ”det finns ingen gräns”, möttes han av stående ovationer.
Foto: Emely Wallo [Förstora]
Foto: Emely Wallo [Förstora]
Foto: Emely Wallo [Förstora]
Foto: Emely Wallo [Förstora]
Foto: Emely Wallo [Förstora]
– Helt fantastiskt! Vilken kämparglöd! Inspirerande! Otroligt!
Orden var idel positiva och berömmet kom direkt från hjärtat. Åhörarna var märkbart berörda efter simmaren Anders Olssons föreläsning om hur han vände det negativa tongångarna i sitt liv till enorm framgång.
Intresset för att lyssna till Hagforssonens livshistoria visste ingen gräns. Biosalongen i Folket hus var i tisdagskväll fylld till bredden, inte en plats gapade tom och de olyckliga åhörarna som kom sist fick ta plats på golvet.
– Jag tror aldrig jag sett så här mycket folk här! Den här föreläsningen är startskottet av den Uppmärksamhetsvecka med fokus på kost och motion som vi har nu, sade Per Gruvberger som förutom kommunalråd även är ordförande för Filipstads folkhälsoråd som tillsammans med Handikappsförbundet anordnade föreläsningen.
– Jag är övertygad om att ingen kommit hit förgäves och tror att vi kommer få en mycket givande kväll, fortsatte Gruvberger.
Och så rätt det visade sig han skulle ha.
Skadade ryggen som ung
På sitt hemtrevliga och inbitna Hagforsmål började Anders att berätta om sitt liv. Med stor självdistans lockade han publiken att skratta trots att ämnet var allvarligt, därmed fångade han intresset från första stund. Anders berättade hur han på en pojkes naiva sätt att försöka imponera på flickor redan i de unga skolåren skadade ryggen när han försökte lyfta en för tung skivstång. Hur ryggproblemen fortsatte, hur han upptäckte simning som en bra rehabiliteringsform men hur läkarna inte tog hans rop på hjälp på allvar.
– Under flera år var jag sängliggande. Jag förmådde mig inte göra någonting.
Fler läkarmissar som ledde till blödningar i ryggmärgen gjorde tillslut så att Anders förlamades i benen. Han berättat hur han trevade i ett bäcksvart mörker, hur han behövde hjälp med de enklaste ting, hur han tappat hoppet om livet.
Man måste leva
En utmaning av en gamla bekant om att ställa upp i Vansbrosimmet visade sig skulle bli vändpunkten. Anders gick från att knappt kunna röra sig alls, till att delta i loppet, slutföra det och gå i mål på en 98:e plats av över 3000 startade.
– Jag gick från att 2002 känna att jag ger upp, till att 2004 känna att det finns ingen gräns. Det går att vända något negativt till något riktigt positivt. Det gäller att förändra målbilden, att komma tillbaks, man måste leva.
Att Anders familj också är en stor bidragande orsak till hans lycka och välgång är givet. Listan över hans idrottserövringar kan göras lång. Anders är flerfaldig OS-medaljör och har satt en rad världsrekord. Han har simmat från Alcatraz, snabbare än någon annan och sysslar även med fler sporter så som cykling och triathlon.
– Mitt nya projekt blir att simma hela Klarälven till sommaren, det blir över 30 mil.
Föreläsningen som varade i cirka 1,5 timmar, var över som i en blinkning. Till stående ovationer och ihängande applåder hyllades idrottshjälten och livskämpen för sitt inspirerande föredrag. Och när åhörarna sedan skingrades och var och en fortsatte åt sitt håll, gjorde alla det säkerligen med samma känsla: Det finns ingen gräns, allt är möjligt.




































































