
Kerstin lever för måleriet
FILIPSTAD: Ny utställning på Galleri Milrök
Det är en bitvis djurisk konstupplevelse att besöka Kerstin Falks utställning på Galleri Milrök.
Idag, lördag, är det vernissage och konstnären bjuder på gott och blandat ur sin produktion, och då blir det både höns och grisar med i bilden.
Foto: Lena Richardson [Förstora]
Foto: Lena Richardson [Förstora]
Foto: Lena Richardson [Förstora]
Foto: Lena Richardson [Förstora]
Foto: Lena Richardson [Förstora]
”Gott – blandat” har Kerstin Falk från Hagfors satt som rubrik på utställningen som har vernissage i dag och är kvar på Milrök till och med den 17 oktober.
Och nog blandar hon och ger, både teknikmässigt och i motiv. Det är blommor och katter, mosaik och måleri, exakt avbildande och abstrakt. Mest är det akrylmålningar men också några skulpturer får vara med.
– Någon har påpekat tidigare att man kan inte hålla på med allting, utan man får försöka bestämma sig. Men jag målar ju det jag tycker är roligt, säger hon.
Sedan finns det faktiskt också gemensamma nämnare mellan hennes olika verk.
– Jag är väldigt förtjust i färg, det syns i alla fall. Ibland försöker jag tvinga mig att ha mörka färger också, som grått och svart.
Men varför tvinga sig – du får väl måla som du vill?
– Självklart, men det är bara för att komma vidare, säger hon.
Genom att gå utanför den trygga boxen lär hon sig nya saker. Så har hon också prövat så väl akvarell som olja och akryl och växlar glatt mellan dessa – och stenhuggeri!
– Jag har gått flera terminer för Duike Nekkers,
Hon är skulptör och målare och med henne som lärare har Kerstin fått pröva på att hugga i täljsten och andra stenar, men också att skapa i lera.
– Det är ju tredimensionellt, och det har man nytta av sen när man målar också, säger hon.
Överhuvudtaget tycker hon om att lära sig nya saker. Det är utvecklande, och roligt, och hon har redan planer på att utöka sin konstnärliga repertoar ytterligare.
– Jag skulle vilja lära mig att tälja i trä också.
Promenerar till ateljén
Kerstin Falk trivs med sitt skapande och målar på regelbundna tider.
– Jag går precis som till jobbet. Jag gör matsäck och går till min ateljé och är där i sex timmar. Jag tar mina hundar och går dit, målar, äter lunch, går tillbaka och målar och sen knallar vi hem.
Ateljén finns i en källarlokal i Hagfors, bostaden har hon tre kilometer utanför stan.
Genom att ha en särskild ateljé är hon garanterad ro att skapa, och hon berättar att hon är produktiv: det blir ganska mycket målat på de där timmarna – och det har en tendens att bli många dagar i veckan i ateljén – det är ju så roligt.
Därmed inte sagt att alla verk kommer till lekande lätt.
– Jag kasserar aldrig något, men en del tavlor har jag målat över flera gånger, avslöjar hon.
En del gamla akvareller har hon tagit ur sina ramar, klippt sönder och använt i collage. Andra tavlor får stå till sig, när hon tycker att hon inte kommer på något mer att göra med dem.
– Då får de stå och så går jag och tittar på dem sen och tänker att det där måste jag ju ordna, så där kan det ju inte se ut. Det är inte färdigt bara för att man slutar måla!
Lever för konsten
Skapandet pågår dessutom inte heller bara när hon står med penslar och trasor i hand framför en duk.
– Om jag inte målar håller jag på här, säger hon och pekar på huvudet. Jag tittar på naturen, och tänker på vad jag ska göra. Egentligen är det det här jag lever för nu.
Hon har tyckt om att måla ända sedan hon var liten, och hon gick en kurs för Karin Broos när barna var små, men det är först på senare år hon målat så intensivt.
– Det är synd att man inte började tidigare. När jag var ung var det inte fråga om att göra något sånt här. Man skulle skaffa sig ett arbete. Men samtidigt – får jag vara frisk kan jag väl hålla på till hundra.



































































