
50-firande Håkan Loob går ner i spagat
PERSONLIGT
– Ålder är bara en siffra. Den får inte bli en mental spärr.
Säger han och bevisar sin tes genom att lägga ena benet bakom nacken.
För att sen gå ner i spagat på golvet i arbetsrummet.
Lördagen den 3 juli fyller han 50.
Foto: Anders Hanson [Förstora]
Foto: Anders Hanson [Förstora]
Foto: Privat [Förstora]
Gym? Löpträning? Gympa?
Glöm det.
– Men jag lirar tennis ganska ofta.
NWT har varit först med många unika bilder på Loob.
Som när FBK kallade till presskonferens i badhusets cafeteria 1978. Ett litet nyförvärv från Gotland skulle presenteras. Bara en från media kom, NWT – fast utan fotograf. Ingen kunde ana att nykomlingen som visades upp skulle bli FBK:s störste genom tiderna.
Som hans första möte med blivande arbetsgivaren Calgarys general manager, i gångarna under Scandinavium 1982.
Som bilden med brutet nyckelben, tagen i omklädningsrummet mitt under skandalfinalen mot Djurgården samma år.
Som bilden med Wayne Gretzky i Globens innandöme 1993. Loob skippade
FBK:s sista värmning på isen före matchen mot Djurgården för den historiska
bildens skull.
Nu firar vi hans 50 med ännu en unik bild. Aldrig någonsin tidigare har Loob visat upp sig i spagat!
– Jag sysslade med massor av idrotter som ung. Jag tror det är en förklaring till att jag fortfarande är så vig, säger han.
För att berätta Sagan om Loob krävs egentligen ett utrymme
lika stort som hela dagens NWT. Mycket riktigt har hans fantastiska
hockeyliv blivit bok (1995).
Sagan börjar 1944. Då flydde hans pappa Paul med sina föräldrar från lilla estniska ön Kihnu över till gotländska fastlandet. Beskjutna av tyska patrullbåtar och genom vågor så höga att de också hotade att sänka båten.
Exakt 50 år senare var familjen Loob indirekt inblandad i en ännu mer dramatisk händelse på Östersjön.
– Vi sålde sommarstugor som tillverkades i Estland. En av våra första sändningar sjönk med Estonia.
Loob betyder skapare på estniska. Ytterst passande för den blivande målkonstnären. Hans 76 poäng (42 mål och 34 assist) är fortfarande rekord i elitserien för en säsong. Trots att dagens aktiva spelar 19 grundseriematcher mer!
Loob är också den ende svensk som gjort 50 mål en och samma
säsong i NHL och en av ytterst få som vunnit såväl SM som VM, OS och NHL.
Totalt har han haft 17 individuella rekord i elitserien.
– Jag hade enorm nytta av att jag tävlade i så många idrotter som liten. Det utvecklade grov- och finmotoriken. En del av målsinnet skaffade jag mig i avgörande slagdueller vid pingisbordet.
Det var ytterst nära att Loob valde den karriären. Han var en av landets mest lovande pingislirare.
Hockeyn kom in tidigt i hans liv.
Tvärhandshöge knattingen Håkan blev snabbt en kändis i grannskapet, hemma i Slite.
– Grannarna trodde att jag var knäpp i skallen. Att det var något fel på mig.
Håkan nöjde sig nämligen inte med att idrotta som en blådåre. Han kommenterade allt han gjorde också. Påverkad av Hyland och de andra ordsmattrande idolerna i TV och radio.
”Hår kommer Vasa-Nisse. Han är i fantastisk form. Han åker ifrån alla. Till och med Mora-Nisse är chanslös”
Så kunde det låta, högljutt, när lillpojken Loob stakade fram på skidor, varv efter varv.
Året var 1964 när ”Bambi” Loob vacklade ut på Bogvikens isspegel,
iförd brorsan Jannes gamla slitna skridskor.
1965 byggdes Slite-rinken. Med reklam för ”De badande vännernas sparbank” på sargen.
Håkan fortsatte förstås att kommentera sina bedrifter. Redan då avgjorde han sin första VM-final.
”Tio sekunder kvar och ställningen är 4-4. Loob tar pucken, passar Cernik, gör en tunnel på en back, fintar nästa och drar bort målvakten. Ett oooootroligt mål”!!!
Så kunde det låta. Håkan ”spelade” alltid i tjeckiska landslaget.
– Jag älskade den anfallsglada hockeyn tjeckerna lirade på 60-talet, och de fantastiska matcher de spelade mot ryssarna.
Drygt 20 år senare blev han matchhjälte i en avgörande VM-match –
på riktigt. I Wien 1987. Första svenska VM-guldet på 25 år.
1976 blev han Gotlands förste landslagsman och fick åka till en pojkturnering i Västtyskland. Nervös till tusen för resan.
Sen bar det av till Karlskrona. Ett par år senare valde han Färjestad. Tack vare dagens FBK-tränare, Tommy Samuelsson.
– Vi var lagkompisar i juniorlandslaget. Han frågade om jag ville spela i FBK Jag blev lika glad som överraskad.
Första året bjöd på omtumlande upplevelser.
Det groggades friskt under stundom. En händelse glömmer Loob aldrig:
– Vi spelade Europacupen i Garmisch. Några av killarna hade ”lite kul” ett par sena kvällar. Näst sista dagen beordrade en av festprissarna att jag skulle följa med in på en toalett. Där tryckte han upp mig mot väggen och varnade med kolsvart blick: ”berättar du ett knyst om det här när vi kommer hem så slår jag skallen av dig, din lilla jävel”! Jag hade förstås inte sett eller hört något, det lovade jag dyrt och heligt...
1981 kom första SM-guldet, som Loob rankar näst högst av alla segrar.
1982 upplevde han sitt värsta hockeyminne i SM-finalen mot Djurgårdens
vars fans smädade Loob på ett sätt som aldrig hade skådats i svensk idrott.
Djurgårdens spelare var inte bättre. I ena matchen knockades Loob och ådrog
sig en hjärnskakning. I den sista fick han nyckelbenet avslaget.
Döm om Håkans förvåning när han långt senare besökte Slite för att hålla föredrag mot droger på en skola.
– Plötsligt kom en lärare i 40-årsåldern fram till mig. Hälsade och bad om ursäkt för det som hände 1982. Han var en av de djurgårdsfans som hade vrålat värst visade det sig.
En läktarvärsting fick emellertid dåligt samvete per omgående. Han lyckades fixa en blomsterkvast innan Färjestad reste hem från Stockholm. Blomstren överlämnades med ett skamset ”förlåt” till Håkans fru Marie.
NHL-karriären blev bara sex år kort.
Som rookie fick Loob det tvivelaktiga nöjet att vid bortamatcherna dela rum med lagets mest kärlekskranke spelare.
Denne hade en adressbok, tjock som Karl den tolftes bibel. Calgarys Casanova hade ständiga, nattliga dambesök på rummet. Detta påverkade förstås den generade unge lagkamratens nattsömn i allra högsta grad.
Tänk dig själv att försöka sova när sängen intill uppför sig som en variant på leken ”hela havet stormar”!
Loob flyttade hem när hans status var allra högst, som färsk NHL-mästare med Calgary.
– Loob slutade alldeles för tidigt i NHL, sa legendaren Wayne Gretzky när NWT sammanförde honom med Loob i Stockholm.
– Jag hade 300 000 dollar sista säsongen. Blev erbjuden nästan 700 000 för att stanna. Men vi hade bestämt oss. Sonen Henrik skulle börja skolan. Jag ångrar mig inte. Nu fick jag flera bra år här hemma och lotsades även in till en ledarkarriär, berättar Loob.
1993 gjorde Calgary allt för att få tillbaka sin målkung.
– Jag erbjöds en miljon dollar om året och massor av andra förmåner. Det var väldigt nära att jag tackade ja.
Men Loob förblev FBK trogen, spelade sin sista match 1996 och blev
FBK:s nye sportchef.
– Jag medger att det är roligare att spela än att vara ledare. Men jag hade inga problem med att sluta. Motivationen var helt borta.
Loob gjorde succé även som sportchef. Under hans elva år vid
rodret spelade FBK åtta SM-finaler och vann fyra guld.
Sen två år tillbaka ska Loob föra FBK in i framtiden som högste chef. Fast utan kostym och flotta bilar. Det är inte Loobs grej.
– Jag är övertygad om att vi har en Europaliga inom en snar framtid. Helst av allt med tio svenska lag. Det handlar om att nöja sig med att förvalta eller välja utveckling. När jag fyller 60 har vi blivit enormt starka och omsätter det dubbla ute i Europa.
Hustrun Marie fyller också 50, tio dagar efter Håkan. De träffades redan under första året i Karlskrona.
– Efter bara några veckor i Karlstad satte jag mig i bilen en kväll, körde de 47 milen till Karlskrona och parkerade utanför sjukhuset där Marie jobbade natten. Jag fäste en journal från arbetsförmedlingen i Karlstad under vindrutetorkarna på hennes bil och åkte hem igen!
Vilken tjej skulle nobba ett sådant initiativ?!
Handlingen är också dynamiske Loob i ett nötskal.
NWT säger grattis.
Fotnot: Håkan Loob firar 50-årsdagen med öppet hus på lokal i centrala
Karlstad mellan klockan 14 och 18 lördagen den 3 juli.
Född: 3 juli 1960 i Visby.
Familj: Hustrun Marie, sönerna Henrik och Niclas, dottern Isabel. Tre hundar.
Finaste minnen: ”Stanley Cup-segern 1989, SM-guldet med FBK 1981, OS-guldet 1994 och VM-guldet 1987”
Främsta meriter: ”50 mål i NHL 1988, poängrekordet (76) i elitserien och invald i NHL:s First All Star Team 1988”.
Värsta minne: ”Djurgårdens fans 1982. Förlusten 1-20 med Graip mot IK Göta när jag var 15 år”.
Finaste utmärkelser: Invald i hockeyns Hall of Fame. Guldpucken 1983, Guldhjälmen 1991, 1992.
Matcher i FBK: 462 (missade aldrig en match!).
Matcher i NHL: 523 (483 poäng, 219 mål, 264 assist).
Som FBK-sportchef: Åtta finaler och fyra guld på elva år. ”Min bästa värvning var Jaroslav Spacek. Helt okänd när han kom hit, OS-mästare ett drygt halvår senare”.
I dag: Klubbdirektör i FBK.
Aktuell: Fyller 50 den 3 juli.



































































