Livsavgörande att någon lyssnar
SVENSKA KYRKAN: Jourhavande präst/diakon ett stöd i natten
För många kan det vara livsavgörande att någon lyfter på luren när livet känns som mörkast.
– När man mår riktigt dåligt blir man väldigt isolerad. I vissa situationer orkar man inte, vill inte eller kan inte prata med de närmaste. Ibland blir problemen som mest akuta på nätterna och vad händer då om man inte kan vända sig någonstans? Vi erbjuder oss att lyssna och samtala nattetid, då det inte finns så många andra till hands, säger prästen Hans Kvarnström.
Det är cirka tio personer per natt som ringer till stiftets jourhavande präst och diakon men antalet kan variera. Flest är samtalen efter storhelger som jul, nyår och midsommar.
Jourens verksamhet är här och nu – i stunden – men de som behöver kan få råd om vart de kan vända sig för att få ytterligare stöd under dagtid. Alla, både de som ringer och de som svarar, är anonyma och har tystnadsplikt.
Är det ett misslyckande att jouren behövs?
– Det är sorgligt att en människa som mår dåligt inte kan knacka på sina närmaste dörrar men samtidigt förstår jag ju i min profession att man inte kan prata med alla om allting. Man kan se det som att det är jättebra att vi behövs, att man har en insikt om att man behöver hjälp. Den insikten är första steget till att det ska hända någonting, att det ska gå framåt.
Från England
Inspirationen kommer från The Samaritines i England på 1950-talet. Några år senare fick de efterföljare inom Svenska kyrkan, till en början på ideell basis.
Karlstads stift kom igång i slutet av 1960-talet. För två år sedan valde man att tacka nej till den nationella jourhavande präst-verksamheten och fortsätta i egen regi. Ett 40-tal präster och diakoner i församlingarna har jouren som en del i sin tjänst och bemannar den hemifrån efter ett rullande schema – varje natt mellan klockan 22.00 och 02.00.
– Det som var avgörande för oss var att ha kvar den lokala kännedomen om miljön från där de ringer, säger stiftsdiakon Kenneth Birath, stiftsdiakon.
En kunskap som på andra håll inom Svenska kyrkan tvärtom ses som en nackdel för jourverksamheten. Karlstads stift har även valt att låta jouren omfatta fler yrkesgrupper än enbart präster.
– För tio år sedan tog vi även med diakoner för att kompetensförstärka jouren eftersom många av dem som ringer är människor med psykisk ohälsa och djupa existensiella frågor, tankar om livet och livets mening, säger Kenneth Birath.
Han anser att det är viktigt att kyrkan är närvarande för människorna även under natten. Att arbetet har stor betydelse vittnar inte minst kort och brev som kommer till stiftet från tacksamma människor om.
– Men vi sitter inte där för att de ska tycka att vi är bra utan vi gör det för människornas skull, säger han.
Jourhavande präst/diakon i Karlstads stift nås genom larmnumret 112.
Den som ringer får vara helt anonym.
Den präst eller diakon som svarar har tystnadsplikt.
Telefonlinjen är öppen mellan klockan 22.00–02.00 varje natt året om.
De övriga stiften i Svenska kyrkan har en gemensam jourhavande präst-verksamhet som nås via 112 mellan klockan 21.00–06.00. Före klockan 22.00 och efter klockan 02.00 kopplas samtal från Värmland och Dalsland dit.
Karlstads stift är men i Svenska kyrkans finska telefonjour som är öppen mellan klockan 22.00 – 01.00. Telefonnumret dit är 020–26 25 00.












































































