Han hade alltid det rätta tempot i kroppen
PERSONLIGT. TORD FILIPSSON
Eftersom cykelsporten i Sverige aldrig haft någon velodrom, var det att vistas ute i alla väder som gällde för Tord Filipsson under hela hans cykelkarriär.
– Därför känns det faktiskt också just nu som lite ovant att befinna sig inomhus, tyckte Tord, när han i samband med idrottscafeet för första gången befann sig inne i Hammarö Arena.
– Därför känns det faktiskt också just nu som lite ovant att befinna sig inomhus, tyckte Tord, när han i samband med idrottscafeet för första gången befann sig inne i Hammarö Arena.
Publicerad: 2012-10-29 07:30
;)
Världsmästare i lagtempo 1974. Den här tröjan tilldelades Tord Filipsson och hans lagkamrater efter VM:et i Montreal då svenska laget sekundvann. "Efter VM har jag tidigare bara haft på mig tröjan en gång i samband en tävling", berättade Tord. För ungefär ett år sedan, eller vid 61 år, lämnade han gymnastikläraranställningen på en skola i Karlstad för att bli pensionär. [Förstora]
När Tord satsade nästan heltid på cykel på 1970-talet var det vanligt att han med tävlingar och träning avverkade ungefär 2 000 mil årligen.
Dessutom kom han efter den egna karriären att träna ungdomar inom Skoghalls CK, och 1984 blev han också framgångsrik tränare några år för svenska damlandslaget.
Även om Tord med åren hade många fina placeringar i etapplopp på kontinenten var han individuellt definitivt den bäste svenske tempocyklisten på 70-talet. Vilket bland annat återspeglade sig i att han under fyra säsonger (1974–1979) vann fyra SM-guld.
Många tuffa etapplopp
Men, som sagt, han höll sig också väl framme i många tuffa etapplopp.
– Jag vet egentligen inte vilka jag vill minnas bäst av dem. Kanske ändå segern i Sexdagars under tävlingens sista år 1975.
Men oaktat det, den största bedriften var ändå lagtempo-VM-guldet 1974 i Montreal. En tävling som kom att avgöras på en trefilig motorväg (!).
– Vi besegrade ryska laget med blott två sekunder. Själv kom jag något eftersläntrande till målet efter att ha tömt ut mig fullständigt dessförinnan. Det spelade i sig ingen roll eftersom sluttiden inte behövde tas på mig.
Tord hade påpassligt nog tagit med sin världsmästartröjan till cafeet, som alltid funnits välbevarad därhemma i radhuset på Hammarö. Även guldmedaljen finns i så att säga säkert förvar.
Många duktiga cyklister
Skoghalls CK har genom åren värvat flera duktiga cyklister, som till exempel Per Christiansson och Hardy Görgenssen. Även Michael ”Roddarn” Andersson representerade klubben före tiden i KCA.
Och så gör förresten proffscyklisten Gustav Larsson, smålänningen från Gemla, än i dag i amatörsammanhang. Gustav som ju själv har en oslagbar merit i det att han blev trea på tempot i Peking-OS som närmast föregick OS-tävlingarna i London i somras.
Men Tord är själv den ende elitcyklisten som blivit kvar på skärgårdsön. Fast gymnastiklärarjobbet har han haft på en skola i Karlstad. Och då har hojen ofta kommit fram i samband med transporterna dit.
Annars är han katrineholmare till börden. Började tävlingscykla 1967. Två år senare hamnade han i Skoghall efter att ha börjat på gymnasiet.
Tord har med åren ingått ett nytt familjeförhållande, och cykelsporten är numera ganska perifer för honom. Men de stora tourerna följer han förstås via tv.
Vid 62 års ålder är idrottsintresset koncentrerat till golf.
– Jag harvar mig fram efter bästa förmåga, mer än så är det inte, säger han och skrattar.
....: Nysäters Buss AB
Skoghall: Karlstad Hammarö Auktionsverk
