PSA-provet räddade hans liv
KARLSTAD: Håkan Florin kämpar för allmän kontroll av prostatan
;)
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
Han önskar att alla ”gubbar” skulle våga kliva ut ur garderoben, och våga berätta om sin prostatacancer, precis som han själv.
– Då skulle inte politikerna kunna nonchalera oss. Sjukdomen ger inga symptom medan den är botbar men vi får ingen allmän kontroll, säger han.
För två år sedan gick han själv till vårdcentralen för en rutinundersökning av blodtrycket. Håkan hade inga symtom och kände sig helt frisk men han sade ändå ja när läkaren föreslog att han också skulle passa på att ta ett PSA-prov. Det räddade hans liv. Provet visade att han hade förhöjda värden och han remitterades till urologen på Centralsjukhuset i Karlstad där kirurgen efter provtagning berättade att han hade cancer i prostatan.
Håkan Florin fick välja mellan operation och strålning. Vid operationen tar man bort prostatakörteln som sitter mellan urinblåsan och urinröret, sedan syr man ihop urinröret med blåsan. Erektionsproblem och urinläckage är vanliga biverkningar men Håkan tyckte att valet var lätt.
Valde operation
– Om man strålas kan man inte operera efteråt, det kan man om operationen inte skulle lyckas. Det kändes som om jag hade både hängslen och livrem, säger han.
Innan operationen trodde läkarna att Håkan Florin hade en tumörtyp som höll sig kvar i prostatan men under ingreppet upptäckte de att det var en annan typ som precis börjat växa i vävnaden utanför.
– När jag vaknade sade kirurgen att ”jag tog lite extra på den sida där tumören satt”. Det räckte, men efteråt så har jag ofta tänkt på hur lång tid jag hade kvar, en vecka eller en månad, innan det hade varit för sent att operera, säger han.
Håkan Florin känner sig oerhört tacksam över att han i dag är frisk och inte har några biverkningar efter operationen. Men de senaste två åren har varit tuffa. Humöret har gått upp och ner och han har lätt till tårar.
Regelbundna kontroller
Han går på regelbundna kontroller. Han fick nyligen svar på den senaste som inte visade några förhöjda PSA-värden i blodet.
Men veckorna i väntan på besked är tunga.
– Jag får svar på telefon och dagen då sköterskan ska ringa är en mardröm. Det är fruktansvärt att lyfta luren och svara, säger han.
Han uppskattar när människor bemöter honom som vanligt. Innan operationen förra våren var det många som kom fram och beklagade och sa att ”du kommer att klara det”.
– Jag tycker inte om sånt. Jag är ju samma människa som förut, bara att jag har fått en sjukdom. Då är det bättre att säga som min arbetskamrat sade när han fick veta att jag hade prostatacancer ”du har iallafall sex månader kvar!”. Att vara rak och ta saker med humor.
Det försöker Håkan också även om det kan vara tungt många gånger.
– Jag är privilegierad för jag är fysiskt frisk, men det mentala finns där hela tiden...
Vill väcka debatt
Han berättar att cancerbeskedet har förändrat livet helt och hållet. På sjukhuset fick han information om en värmländsk organisation för män med prostatacancer, Proliv Wermlandia som är ansluten till riksorganisationen Prostatacancerförbundet. Så fort han orkade gick han med där för att kunna arbeta för att det införs allmän kontroll av prostatan för män över 50 år. Han försökte föra ut budskapet i media och sociala medier men han tyckte att debatten uteblev.
I maj i år bestämde han sig för att börja samla in pengar till forskningen om prostatacancer. Målet var att få ihop 10 000 kronor och det uppnådde han efter några månader. Det gav blodad tand, nu har han fått ihop drygt 5 000 kronor till. I somras satt han vid Soltorget men nu när det är kallare sitter han i Mitticity.
– Det är många som stannar och pratar med mig där jag sitter. Det har kommit fram många gubbar och gråtit och berättat om sin sjukdom, säger han.
Via sociala medier har han lärt känna många män i samma situation som han själv.
– Min stora drivkraft är grabben min, att han ska få möjlighet att gå på allmänna kontroller. Jag vill att folk ska börja prata om prostatacancer precis som man pratar om bröstcancer. Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. I Sverige finns det 75 000 män med diagnosen men knappt en tiondel av dem har valt att gå med i en förening för drabbade. Det är hög tid att ”gubbarna” kliver ut ur garderoben och gör sin röst hörd, annars blir det aldrig någon förändring!
Ålder: 61 år.
Bor: I Karlstad.
Familj: Sonen Jim, 25 år, och dottern Linda, 22 år.
Gör: Kolonialansvarig på Eurocash i Charlottenberg.
Intresse: Kämpar för ökad kunskap och allmän prostatakontroll av män över 50 år. Gillar ishockey och följer alla FBK:s matcher på O´Learys i Karlstad.
Blogg: hakanflorin.blogg.se
Tacksam för: Att jag lever och är frisk.
Källa:
