Satsar sju miljoner på mjölkrobot
SUNNEMO: Bondefamilj med framtidstro
Inger och Inge Henriksson, Gräs, Sunnemo, har lagt grunden till framtidsprojektet. Nu tar sonen Simon och hans hustru Emma huvudansvaret för en storsatsning på mjölkproduktion och investering i en mjölkrobotanläggning för sju miljoner kronor.
Publicerad: 2008-10-22 09:47
;)
Lantmästare Stig Carlsson, LRF Konsult, till höger, har deltagit i diskussionerna kring generationskiftet. Övriga från vänster Inge Henriksson, Emma- och Simon Henriksson med barnen Wilma och Lucas.
Foto: Jonny Ohlsson [Förstora]
Foto: Jonny Ohlsson [Förstora]
;)
Man måste våga för att vinna, menar Emma och Simon Henriksson, tillsammans med barnen Lucas och Wilma.
Foto: Jonny Ohlsson [Förstora]
Foto: Jonny Ohlsson [Förstora]
;)
Här har Emma Henriksson klättrat upp i själva hjärtat i mjölkstallet, i mjölkroboten.
Foto: Jonny Ohlsson [Förstora]
Foto: Jonny Ohlsson [Förstora]
;)
Nu kommer kossorna på Nedre Skomakargården i Gräs, Sunnemo, att få byta ut konventionell mjölkning mot robotmjölkning. Emma och Simon Henriksson har det fulla ansvaret för produktionen. Barnen heter Wilma och Lucas.
Foto: Jonny Ohlsson [Förstora]
Foto: Jonny Ohlsson [Förstora]
Det finns alltså unga modiga bönder i Värmland. Bönder som har en stor portion framtidstro.
– Visst finns det frågetecken kring konjunkturen , mjölkpriset och priset på insatsvaror, men man måste våga för att vinna. Jag tror också att vi bygger i rätt tid. Det vill säga under en lågkonjunktur, säger Simon Henriksson.
Många arrenden
Inger och Inge Henriksson tog över nedre Skomakargårdens lantbruk 1974. Då fanns det cirka fem hektar åker samt en del arrenden. Från start fanns det tiotal mjölkkor på gården, men verksamheten växte snabbt. Nu har man 60 mjölkkor.
– Vi arrenderade mark så fort någon i bygden skulle sluta med jordbruket. I dag arrenderar vi mark från ett 30-tal mindre gårdar. Totalt har vi tillgång till 260 hektar mark. Hälften är ägd mark och resten arrenderas, säger Inge Henriksson.
Familjen förvärvade också hälften av marken vid tidigare bolagsägda Uddeholms gård.
Nu står Inger och Inge, Simon och Emma inför det största projektet någonsin. Satsningen på ett mjölkrobotsstall.
Fint som en villa
Byggnaden har alpstil och liknar mer en mångmiljonvilla än ett mjölkstall.
– Det var någon i släkten som tyckte det var synd att ta in korna i den fina byggnaden, säger Emma Henriksson.
Det nya mjölkrobotstallet har plats för två mjölkrobotar och 130 liggbåsplatser.
– Vi startar med 60 mjölkkor och fortsätter försiktigt uppåt. Totalt kan vi fördubbla koantalet, säger Simon Henriksson.
Vid besöket hos familjen Henriksson får man reda på något som en lekman i branschen inte har stor kännedom om. Korna har sina ledare. Flocken följer ledarna.
– Det handlar om stor status i gruppen. Det kommer vi säkert att få upptäcka när korna skall slussas in i mjölkrobotstallet, säger Simon Henriksson.
Imponerande
Tekniken i mjölkrobotstallen är imponerande. Korna styrs till maten, de styrs till mjölkningen och de styrs till vila. Om något skulle gå fel larmas ägarna till gården via sms i mobiltelefonen.
– På det här sättet kan vi också tänka oss stunder av ledighet. Vi kan ägna oss åt familjeaktiviteter som mina föräldrar haft svårigheter med i den konventionella mjölkproduktionen.
Nu har familjen Henriksson i Gräs en annan fördel. De var en av de första bönderna i Sverige som vågade satsa på Krav-produktion.
– Vi fick vårt certifikat 1988 och sedan har det gått av bara farten, säger Inge Henriksson.
Krav-produktion
Det här med Krav-produktion innebär att de får lite bättre betalt för mjölken, men det innebär också att det är andra kvalitetskrav när det gäller foder och insatsvaror i stort.
Den 29 oktober är dagen D för familjen Henriksson. Då skall det ståtliga mjölkrobotstallet vara färdigt att tas i bruk.
– Det blir jättespännande att se hur korna reagerar i den nya miljön. Jag har besökt fler gårdar som har det här systemet och det funkar redan från start. Hoppas att vi har samma tur, säger Simon Henriksson.
Inge Henriksson tittar på sonen och utbrister.
– Jag vet säkert du klarar den här utmaningen.
– Visst finns det frågetecken kring konjunkturen , mjölkpriset och priset på insatsvaror, men man måste våga för att vinna. Jag tror också att vi bygger i rätt tid. Det vill säga under en lågkonjunktur, säger Simon Henriksson.
Många arrenden
Inger och Inge Henriksson tog över nedre Skomakargårdens lantbruk 1974. Då fanns det cirka fem hektar åker samt en del arrenden. Från start fanns det tiotal mjölkkor på gården, men verksamheten växte snabbt. Nu har man 60 mjölkkor.– Vi arrenderade mark så fort någon i bygden skulle sluta med jordbruket. I dag arrenderar vi mark från ett 30-tal mindre gårdar. Totalt har vi tillgång till 260 hektar mark. Hälften är ägd mark och resten arrenderas, säger Inge Henriksson.
Familjen förvärvade också hälften av marken vid tidigare bolagsägda Uddeholms gård.
Nu står Inger och Inge, Simon och Emma inför det största projektet någonsin. Satsningen på ett mjölkrobotsstall.
Fint som en villa
Byggnaden har alpstil och liknar mer en mångmiljonvilla än ett mjölkstall.– Det var någon i släkten som tyckte det var synd att ta in korna i den fina byggnaden, säger Emma Henriksson.
Det nya mjölkrobotstallet har plats för två mjölkrobotar och 130 liggbåsplatser.
– Vi startar med 60 mjölkkor och fortsätter försiktigt uppåt. Totalt kan vi fördubbla koantalet, säger Simon Henriksson.
Vid besöket hos familjen Henriksson får man reda på något som en lekman i branschen inte har stor kännedom om. Korna har sina ledare. Flocken följer ledarna.
– Det handlar om stor status i gruppen. Det kommer vi säkert att få upptäcka när korna skall slussas in i mjölkrobotstallet, säger Simon Henriksson.
Imponerande
Tekniken i mjölkrobotstallen är imponerande. Korna styrs till maten, de styrs till mjölkningen och de styrs till vila. Om något skulle gå fel larmas ägarna till gården via sms i mobiltelefonen.– På det här sättet kan vi också tänka oss stunder av ledighet. Vi kan ägna oss åt familjeaktiviteter som mina föräldrar haft svårigheter med i den konventionella mjölkproduktionen.
Nu har familjen Henriksson i Gräs en annan fördel. De var en av de första bönderna i Sverige som vågade satsa på Krav-produktion.
– Vi fick vårt certifikat 1988 och sedan har det gått av bara farten, säger Inge Henriksson.
Krav-produktion
Det här med Krav-produktion innebär att de får lite bättre betalt för mjölken, men det innebär också att det är andra kvalitetskrav när det gäller foder och insatsvaror i stort.Den 29 oktober är dagen D för familjen Henriksson. Då skall det ståtliga mjölkrobotstallet vara färdigt att tas i bruk.
– Det blir jättespännande att se hur korna reagerar i den nya miljön. Jag har besökt fler gårdar som har det här systemet och det funkar redan från start. Hoppas att vi har samma tur, säger Simon Henriksson.
Inge Henriksson tittar på sonen och utbrister.
– Jag vet säkert du klarar den här utmaningen.
