Julgranar – lönsam nisch för skogsägare
Värmland: Skogslänet långt efter
Har du några hektar åker- eller betesmark som du inte använder? Plantera julgranar!
– God lönsamhet, lovar Västsveriges störste odlare Kjell-Åke Pettersson i Länghem utanför Borås.
Allra bäst tjänar man på vad som kallas pyntegrönt.
– God lönsamhet, lovar Västsveriges störste odlare Kjell-Åke Pettersson i Länghem utanför Borås.
Allra bäst tjänar man på vad som kallas pyntegrönt.
Publicerad: 2007-11-28 06:00 | Uppdaterad: 2010-12-22 16:04
;)
Kan julgransodling bli en lönsam näring i Värmland? Det tror man både på Skogsstyrelsen och LRF. Förräntningen kommer tidigt jämfört med vanligt skogsbruk. Julgranar som har bra växtbetingelser kan skördas efter sju--tio år.
Foto: Örjan Söderlund [Förstora]
Foto: Örjan Söderlund [Förstora]
;)
--,,Om man håller efter årsskotten så utvecklas adventivgrenarna bättre. Man får tätare och vackrare granar, tipsar Olle Ronge.
Foto: Örjan Söderlund [Förstora]
Foto: Örjan Söderlund [Förstora]
;)
Olle Rogne är pensionär och odlar julgranar på hobbybasis på gården Västra Uggelsäter utanför Säffle. Han har ofta funderat på varför det inte finns fler odlare i skogslänet Värmland. [Förstora]
Varje år säljs runt tre miljoner julgranar i Sverige. En stor del av dem kommer från odlingar i Skåne och Danmark. Bara en bråkdel kommer från skogslänet Värmland.
Hur kan detta komma sig?
Skogskonsulent Bengt Carlsson är svarslös.
– Det är många som börjat men någon yrkesmässig produktion har det aldrig blivit. Jag vet faktiskt inte varför.
Lite jobb men...
Julgransodlaren i Länghem är lika förvånad.
– Det är ju lite jobb men inte så farligt som många tycks tro, säger Kjell-Åke Pettersson.
I Boråstrakten är det goda förutsättningar för att odla både julgranar och pyntegrönt – kvistar av ädelgran används till kransar och annat vinterpynt.
Kjell-Åke Pettersson började i liten skala i början på 80-talet. Nu har han närmare 15 hektar inhägnat och han är nöjd med avkastningen.
– Jag omsätter cirka 300 000 kronor per år. Det som går till pyntegrönt lönar sig allra bäst. Sju–åtta kronor kilot mot två kronor om jag skulle fortsatt med spannmål. Och så slipper jag ju harva, så och plöja vartenda år.
Det är på gammal åker- eller betesmark som granarna växer bäst. de vill gärna ha fet jord.
– Småplantorna är frostkänsliga så man ska med fördel plantera i i höjdlägen där det inte blir så kallt.
På Kjell-Åke Petterssons breddgrader går det att odla Nobilisgran som är den typ som är mest eftertraktad för pyntegrönt.
Den har enligt Bengt Carlson på Skogsstyrelsen inte de bästa förutsättningarna här i Värmland.
– Men blågran och vanlig gran av mer långsamväxande typ går alldeles utmärkt, säger han.
Bråda tider
Så här års är det förstås bråda tider för julgransodlarna.
Kjell-Åke Pettersson har en säsongsanställd och jobbar själv tio–tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan månaderna före jul.
Men resten av året tycker han det är ganska lugnt.
– Man planterar på våren, gödslar på sommaren. Och så får man förstås hålla efter gräset och helst klippa årsskotten också. Det ger tätare och vackrare granar.
Just detta att hålla undan gräset tycker Bengt Carlson är det viktigaste för nya odlare att tänka på.
– Vill man skörda så snabbt som möjligt gäller det att värna om alla grenvarv. Man förlorar ett år på varje varv som gräset tar död på.
– Och kom ihåg hägnet, tipsar Kjell-Åke Pettersson. Rådjuren är väldigt förtjusta i ädelgran.
Hur kan detta komma sig?
Skogskonsulent Bengt Carlsson är svarslös.
– Det är många som börjat men någon yrkesmässig produktion har det aldrig blivit. Jag vet faktiskt inte varför.
Lite jobb men...
Julgransodlaren i Länghem är lika förvånad.– Det är ju lite jobb men inte så farligt som många tycks tro, säger Kjell-Åke Pettersson.
I Boråstrakten är det goda förutsättningar för att odla både julgranar och pyntegrönt – kvistar av ädelgran används till kransar och annat vinterpynt.
Kjell-Åke Pettersson började i liten skala i början på 80-talet. Nu har han närmare 15 hektar inhägnat och han är nöjd med avkastningen.
– Jag omsätter cirka 300 000 kronor per år. Det som går till pyntegrönt lönar sig allra bäst. Sju–åtta kronor kilot mot två kronor om jag skulle fortsatt med spannmål. Och så slipper jag ju harva, så och plöja vartenda år.
Det är på gammal åker- eller betesmark som granarna växer bäst. de vill gärna ha fet jord.
– Småplantorna är frostkänsliga så man ska med fördel plantera i i höjdlägen där det inte blir så kallt.
På Kjell-Åke Petterssons breddgrader går det att odla Nobilisgran som är den typ som är mest eftertraktad för pyntegrönt.
Den har enligt Bengt Carlson på Skogsstyrelsen inte de bästa förutsättningarna här i Värmland.
– Men blågran och vanlig gran av mer långsamväxande typ går alldeles utmärkt, säger han.
Bråda tider
Så här års är det förstås bråda tider för julgransodlarna.Kjell-Åke Pettersson har en säsongsanställd och jobbar själv tio–tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan månaderna före jul.
Men resten av året tycker han det är ganska lugnt.
– Man planterar på våren, gödslar på sommaren. Och så får man förstås hålla efter gräset och helst klippa årsskotten också. Det ger tätare och vackrare granar.
Just detta att hålla undan gräset tycker Bengt Carlson är det viktigaste för nya odlare att tänka på.
– Vill man skörda så snabbt som möjligt gäller det att värna om alla grenvarv. Man förlorar ett år på varje varv som gräset tar död på.
– Och kom ihåg hägnet, tipsar Kjell-Åke Pettersson. Rådjuren är väldigt förtjusta i ädelgran.
Fakta
Så slippper du barren
Den som vill hålla liv i årets gran kan ta till sig Skogforsks beprövade, men ovetenskapliga råd:
• Köp en gran där barren sitter fast. Provdra och skaka granen.
• Granen ska tinas försiktigt. Tinad gran får absolut inte återfrysas.
• Ge granen ett nytt sågsnitt. Stoppa ner några sockerbitar i vattnet och se till att vattna ofta.
• Inget gödsel, det ger bakterier och svamp i snittet. Men testa med en magnecyl (inte alvedon) och du kan dansa ”Räven raskar” runt en ännu grön gran. Bonngran eller kungsgran, kvittar lika.
Källa: Skogforsk
• Köp en gran där barren sitter fast. Provdra och skaka granen.
• Granen ska tinas försiktigt. Tinad gran får absolut inte återfrysas.
• Ge granen ett nytt sågsnitt. Stoppa ner några sockerbitar i vattnet och se till att vattna ofta.
• Inget gödsel, det ger bakterier och svamp i snittet. Men testa med en magnecyl (inte alvedon) och du kan dansa ”Räven raskar” runt en ännu grön gran. Bonngran eller kungsgran, kvittar lika.
Källa: Skogforsk
Fakta
Bra lönsamhet
• En enkät bland sydsvenska julgransodlare tyder på god lönsamhet i näringen.
Två tredjedelar av de tillfrågade anser att avkastningen överstiger 10 procent, vilket är betydligt högre än vid vanlig virkesproduktion.
• Enligt ett examensarbete som gjorts vid SLU skulle 4 800 hektar täcka det svenska behovet av julgranar.
Näringen är dåligt dokumenterad eftersom det bara är när åkermark används för virkesproduktion som tillstånd måste sökas.
• I Danmark producerades 2002 12 miljoner granar varav cirka 10 gick på export.
• Även Norge satsar stort på julgransodling. Målet är att bli helt självförsörjande.
Källa: Plantaktuellt 4/2002
Två tredjedelar av de tillfrågade anser att avkastningen överstiger 10 procent, vilket är betydligt högre än vid vanlig virkesproduktion.
• Enligt ett examensarbete som gjorts vid SLU skulle 4 800 hektar täcka det svenska behovet av julgranar.
Näringen är dåligt dokumenterad eftersom det bara är när åkermark används för virkesproduktion som tillstånd måste sökas.
• I Danmark producerades 2002 12 miljoner granar varav cirka 10 gick på export.
• Även Norge satsar stort på julgransodling. Målet är att bli helt självförsörjande.
Källa: Plantaktuellt 4/2002
