Fyra hundar borta sedan älgjaktsstarten
Traktorn är Peters utsiktstorn
I trakter där vargen finns gäller det att skydda sina tamdjur. I fredagens tidning berättades om hur Bengt Hedström utanför Åtorp miste sin hund till varg från det så kallade Hasselforsreviret.
Händelsen beskrevs som den första i Örebro län, men i trakterna runt Åtorp konstaterar man att det är den fjärde hunden som blivit borta sedan älgjakten började.
Händelsen beskrevs som den första i Örebro län, men i trakterna runt Åtorp konstaterar man att det är den fjärde hunden som blivit borta sedan älgjakten började.
Publicerad: 2007-10-20 06:10 | Uppdaterad: 2008-08-29 16:57
;)
Peter Iby har god utsikt från sin traktorhytt när han kör omkring på åkrana vid Ängs säteri strax norr om Åtorp. Här från hytten har han observerat ett flertal vargar det senaste året.
Foto: Stig Adolfsson [Förstora]
Foto: Stig Adolfsson [Förstora]
;)
3,,000 volt ska det vara som minimum, och på Ängs säteri mäter man varje dag. Erik Du Rietz och Peter Iby kollar just i,,dag, annars är det Elisabeth Du Rietz som sköter den saken.
Foto: Stig Adolfsson [Förstora]
Foto: Stig Adolfsson [Förstora]
;)
Rustade för vargangrepp är husse Erik Du Rietz vid Ängs säteri strax norr om Åtorp oh hunden Frans med pingla runt halsen. Här tillsammans med Peter Iby som från sin traktorp på fälten har full kontroll över vargarna.
Foto: Stig Adolfsson [Förstora]
Foto: Stig Adolfsson [Förstora]
Gränsen mellan Örebro och Värmlands län går i vargreviret, och därför har bara en av de två hundar som dödats av varg de senaste veckorna blivit nyhet i Örebro län. Ytterligare två jakthundar saknas i området.
– Jag ser en del från mitt utsiktstorn, säger Peter Iby, som jobbar på Ängs säteri strax norr om Åtorp och pekar på traktorn. När jag sitter och kör här på åkrarna ser jag vargen ganska ofta.
Stor olust
Det är Peter Iby som berättar om hundarna som blivit borta i skogarna de senaste veckorna. Varg är man ju annars ganska van vid i de här trakterna, och hittills har de inte heller orsakat så mycket problem.
– De gamla vargarna gick inte på hundar, säger Peter Iby. Jag har nog varit lite kaxig förut, min hund har varit väldigt nära de gamla vargarna utan att något hänt.
– Nu känner jag en stor olust, säger Peter Iby. Jag vill inte att han ska sluta sina dagar som vargmat.
Ingen förklaring
Det finns egentligen ingen förklaring till varför vargarna går på hund i skogen. Brist på bytesdjur råder inte, det har tillkommit en hel del kronhjort under senare år.
– Jag uppfattar de här nya vargarna som skyggare för människan än de gamla, säger Peter Iby. De gamla gick ju inpå knutarna, det gjorde människor rädda.
Enligt Viltskadecenter har vargar tre anledningar att ge sig på hundar. Hunden upplevs som ett hot, som en konkurrent om bytesdjur, och om partners. 80 procent av angreppen har skett under jakt.
Sändare igen
– Det bästa vore att staten sköt till pengar för att sätta sändare på vargarna igen, säger Peter Iby. Då blev det lättare att se till att man inte släppte hunden där vargen är.
I vargtrakter är det viktigt att se till att skydda sina tamdjur. På Ängs säteri blev det ordentliga viltstängsel uppsatta då nötkreaturen byttes mot får. Erik Du Rietz, ägare till säteriet, sitter i Viltskadenämnden och har bra koll på både vad som kan ske och vad som kan skydda.
– De är generösa med bidrag om kraven uppfylls, säger han. Om du sätter upp ett viltstängsel får du ersättning med mellan 15 och 16 kronor per löpmeter – när stängslet är godkänt.
Krav uppfyllda
Det ska vara rätt typ av stängsel, man ska hålla djur minst fem år framåt, och man ska vara näringsidkare. Därtill ska man bo i ett område där det finns rovdjur, förstås. Då täcks i princip kostnaden för uppsättande av stängsel.
– Sedan gäller det att sköta underhållet, säger Erik Du Rietz. Får man ett angrepp och länsstyrelsens besiktningsmän upptäcker något hål eller att spänningen inte är hög nog så får man ingen ersättning.
Ersättningsnivåerna är generösa, högre än slaktvärdet på djuren. För hundar utgår en schablonersättning på 10 000 kronor.
– Men pengarna är inte det viktiga för de flesta, säger Erik Du Rietz. Det är en förfärlig syn med rovdjursdödade eller -skadade djur, det kan man aldrig komma ifrån.
– Jag ser en del från mitt utsiktstorn, säger Peter Iby, som jobbar på Ängs säteri strax norr om Åtorp och pekar på traktorn. När jag sitter och kör här på åkrarna ser jag vargen ganska ofta.
Stor olust
Det är Peter Iby som berättar om hundarna som blivit borta i skogarna de senaste veckorna. Varg är man ju annars ganska van vid i de här trakterna, och hittills har de inte heller orsakat så mycket problem. – De gamla vargarna gick inte på hundar, säger Peter Iby. Jag har nog varit lite kaxig förut, min hund har varit väldigt nära de gamla vargarna utan att något hänt.
– Nu känner jag en stor olust, säger Peter Iby. Jag vill inte att han ska sluta sina dagar som vargmat.
Ingen förklaring
Det finns egentligen ingen förklaring till varför vargarna går på hund i skogen. Brist på bytesdjur råder inte, det har tillkommit en hel del kronhjort under senare år.– Jag uppfattar de här nya vargarna som skyggare för människan än de gamla, säger Peter Iby. De gamla gick ju inpå knutarna, det gjorde människor rädda.
Enligt Viltskadecenter har vargar tre anledningar att ge sig på hundar. Hunden upplevs som ett hot, som en konkurrent om bytesdjur, och om partners. 80 procent av angreppen har skett under jakt.
Sändare igen
– Det bästa vore att staten sköt till pengar för att sätta sändare på vargarna igen, säger Peter Iby. Då blev det lättare att se till att man inte släppte hunden där vargen är.I vargtrakter är det viktigt att se till att skydda sina tamdjur. På Ängs säteri blev det ordentliga viltstängsel uppsatta då nötkreaturen byttes mot får. Erik Du Rietz, ägare till säteriet, sitter i Viltskadenämnden och har bra koll på både vad som kan ske och vad som kan skydda.
– De är generösa med bidrag om kraven uppfylls, säger han. Om du sätter upp ett viltstängsel får du ersättning med mellan 15 och 16 kronor per löpmeter – när stängslet är godkänt.
Krav uppfyllda
Det ska vara rätt typ av stängsel, man ska hålla djur minst fem år framåt, och man ska vara näringsidkare. Därtill ska man bo i ett område där det finns rovdjur, förstås. Då täcks i princip kostnaden för uppsättande av stängsel. – Sedan gäller det att sköta underhållet, säger Erik Du Rietz. Får man ett angrepp och länsstyrelsens besiktningsmän upptäcker något hål eller att spänningen inte är hög nog så får man ingen ersättning.
Ersättningsnivåerna är generösa, högre än slaktvärdet på djuren. För hundar utgår en schablonersättning på 10 000 kronor.
– Men pengarna är inte det viktiga för de flesta, säger Erik Du Rietz. Det är en förfärlig syn med rovdjursdödade eller -skadade djur, det kan man aldrig komma ifrån.
