Marknaden och människan
Signerat:
Är det möjligt att ”marknaden” har förgiftat det politiska samtalet och i förlängningen även samhället? När Socialdemokraterna presenterade sitt budgetförslag på DN Debatt (24/9) skrev de om en ny affärsplan för Sverige. Marknaden har blivit det begrepp som kanske bäst beskriver vår tid, men det finns stora risker med att betrakta landet och allt däri som ett företag.
Denna utveckling har drivits av människor med varierande politiska bekännelser och med lika varierande bevekelsegrunder. Vad de har avsett med ”marknaden” har varierat både över tid och beroende på deras politiska läggning disposition. Vad som avses när någon numera hänvisar till ”marknaden” är därför inte alltid lätt att förstå. Gemensamt för de flesta fall är dock att det rör sig om någon form av ekonomisk aktivitet.
Denna utveckling syns överallt i samhället. I det offentliga har den kunnat iakttas i den anpassning till ett marknadsliknande språk som har pågått under lång tid. Nuförtiden benämner myndigheter medborgarna så ofta som kunder eller andra marknadsmässiga synonymer i stil med ”den försäkrade” att man sällan reagerar på det längre.
Organisationerna har i stor utsträckning gått samma öde till mötes. Målgruppsmaximering och kundnytta synes numera vara drivande lärosatser för alltifrån idrottsföreningar till kyrkor och politiska partier. Såväl Svenska kyrkan som Moderaterna och Socialdemokraterna, de dominerande aktörerna på respektive marknad, är mer intresserade av att vara till för alla än att vara till för något.
Begreppet marknad är således inte längre förbehållet ekonomiska förehavanden utan används närmast tvångsmässigt i alla situationer där människor möts och interagerar. En begränsad definition hade dock tjänat oss väl och erbjudit skärpa och precision. När alla områden målas i marknadens färger går mycket förlorat. Dels bidrar den breda definitionen till att det blir mer accepterat att ingripa och reglera faktiska marknader vilket gör att de inte fungerar som de ska. Dels ekonomiseras områden som till sin natur egentligen inte är ekonomiska och då mister de även delar av sitt ursprungliga värde.
Genom exempelvis individualiserad föräldraledighet har familjen, ofta med folkmajoriteten i ryggen, förvandlats till en ekonomisk enhet, något den aldrig var ämnad eller lämpad att vara. Familjen är en känsla, en inställning, ett sammanhang mellan människor som är baserat på närhet och kärlek samt ger oss ett sammanhang och trygghet. Den är en av de många värdefulla institutioner som bär och möjliggör vårt samhälle. Försöker vi göra om den, få den att bli mer ekonomiskt lämplig, riskerar vi också att den går förlorad.
Marknaden är ett bra verktyg för ekonomiska förehavanden, men den är sällsynt dåligt lämpad för livets övriga delar. Genom att begränsa marknaden till de ekonomiska situationer termen faktiskt är ämnad för får vi en bättre fungerande ekonomi samtidigt som vi värnar de övriga värden som förgyller våra liv och skänker stadga åt samhället vi lever i.
Daniel Persson
Svenska Nyhetsbyrån
