Från Stillhetens hav till stillheten
TILL MINNE
Neil Armstrong. Jag var inte ens ett år gammal när Neil Armstrong tog det där stora klivet för mänskligheten på månens yta, men han var en av min barndoms stora hjältar tillsammans med Värmlandsättlingen Buzz Aldrin och Michael Collins på Apollo 11. Därför var det sorgligt att ta del av nyheten att Armstrong gått bort i helgen – och på min födelsedag dessutom.
Han var den där tystlåtne hjälten som skydde publiciteten efter sin historiska färd, och bara det är sympatiskt i sig. Men han var en oerhört skicklig pilot och astronaut. Han behöll lugnet när det verkligen gällde, både att rädda en vilt tumlande Gemini 8 som att med knapp marginal manuellt ta ner månlandaren Örnen när den utsedda landningsplatsen visat sig vara för ojämn.
Personer av Armstrongs kaliber är få numera, särskilt som det bemannande amerikanska rymdprogrammet skurits ned ordentligt. Han må ha undvikit offentligheten men de senaste åren kunde Armstrong inte avhålla sig från att uttrycka kraftig kritik mot hur Obama-administrationen och kongressen rustat ned rymdprogrammet. Hans död får inte ge nästa president anledning att inte lyssna på hans råd. Vår framtid finns i rymden och att – bildligt – följa i Armstrongs fotspår vore den största erkänsla vi kan ge denna moderna hjälte.
Henrik L Barvå
Politisk redaktör








































































