Utforskning är människans natur
Signerat:
;)
I måndags morse vid halv åtta-tiden landade Curiosity på Mars. Den 900 kilo tunga geokemiska laboratoriefarkosten ska under de kommande två åren undersöka om den röda planeten någonsin haft en miljö där mikroorganismer kunnat leva.
För Nasa är det givetvis en enorm framgång. Trots att USA:s president Barack Obama har belånat landet till taknocken har rymdorganisationen tvingats till stora nedskärningar. Exempelvis har det bemannade rymdprogrammet med en permanent bas på månen som mål skrotats. Curiosity är i det perspektivet en ljusbringare i mörkret och ger hopp om framtiden.
Rymdfartens hotade ställning i dag är kontraproduktiv. Teknikutvecklingen som följer i spåren av denna yttersta spjutspetsforskning, där nya lösningar hela tiden krävs för att överkomma de svårigheter som verkligheten bjuder, driver på utvecklingen och skapar nya lönsamma produkter i praktiskt taget alla sektorer av samhället. Lägg därtill den nya mängd kunskap om hur vår värld fungerar som är resultatet av världens främsta forskare.
Att USA skär ned på detta område innebär att de riskerar att ge upp sin ledande position inom teknik och vetenskap. Strävan att inte längre vara nummer ett i rymden är också problematisk för oss i Europa. Alla är inte förtjusta i USA, men få kan med ärligheten i behåll hävda att det vore bättre om Kina eller Ryssland blir det land som tar kommandot i de utomjordiska förehavandena.
För ut i rymden ska vi, sådan är vår natur. Människans historia är en berättelse om upptäckande och ständigt nya horisonter. Ända sedan vi klev ned ur träden har vi hela tiden flyttat fram våra positioner, utforskat och upptäckt vår omgivning och hela tiden flyttat fram gränserna för det som utgör ”vår värld”.
Under rymdprogrammens barndom blev kosmo- och astronauter som Jurij Gagarin och Neil Armstrong hyllade som hjältar. De var vår tids svar på de stora upptäckare vi läst om i historieböckerna, så som Ferdinand Magellan, Christofer Columbus och sir Francis Drake. Och de hyllades på samma sätt, de blev ikoner, representanter för en av den mänskliga naturens mest grundläggande drifter – att utforska det okända.
I det långa loppet är människans permanenta fysiska närvaro på andra himlakroppar än vår egen jord garanterad. Sådana är vi. Det är bara en fråga är när, var och hur. Såväl Europa som USA skulle göra rätt i att flytta fram sina positioner på området. Det är en lång väg kvar, men det finns mycket att vinna på att komma först i mål och lika mycket att förlora på att inte göra det.
I väntan på vidare satsningar får vi sannolikt nöja oss med den guldgruva av ny information om och de fantastiska bilder från Mars som Curiosity förser oss med. Förhoppningsvis är det motivation nog för nya försök mot det eviga målet att modigt färdas dit ingen människa tidigare har färdats.
Daniel Persson
Svenska Nyhetsbyrån
