Folkmord och folkfördrivning
Om Turkiet verkligen ville visa för omvärlden att de inte är redo för ett framtida EU-medlemskap, så kunde de knappast ha gjort det bättre än vad premiärminister Recep Tayyip Erdogan nu gjort. Som en följd av de resolutioner som antagits i Sveriges riksdag och i den amerikanska kongressen om att det begicks folkmord på armenier och andra etniska grupper för 95 år sedan i dåvarande Ottomanska riket så hotar Erdogan med att utvisa 100 000 armenier från Turkiet, många som kom dit efter den förödande jordbävningen 1988. Beslut om folkmord kan nu alltså mötas med folkfördrivning.
Statsminister Fredrik Reinfeldt kanske nu ångrar att han i försonande ordalag ursäktade det svenska riksdagsbeslutet i samtal med sin turkiske kollega. Om hemkallandet av ambassadörer var en överreaktion så är det här en hyperöverreaktion som tydligt visar på hur omoget det turkiska ledarskapet är. Sedan är det en annan sak att det var olyckligt beslut som riksdagen fattade. Politiska majoritetsbeslut skall inte sätta sig till doms över historien. Men den fick i alla fall den konsekvensen att öppna ögonen för alla de problem som finns förknippade med Turkiet närmande till väst.
