Försvarets svältkur fortsätter
Efter åratal med underskott och underfinansiering kan det i förstone verka positivt att försvarsmakten förra året gick med ett överskott på hela 2,5 miljarder kronor. Den dyra förbandsverksamheten gick med ungefär 1,5 miljarder plus. Det innebär nu inte att försvaret kan tillgodoräkna sig alla dessa pengar. De får bara behålla 800 miljoner, resten tar statskassan hand om.
Men egentligen är det inget positivt med att man gått med överskott. Den allra största delen av förbandsanslaget utgörs av löner och den posten har man inte kunnat skära i. Det man dragit in på är rörliga kostnader som för övningar och flytid. Överskottet har kommit till priset av sällan övade förband och flygtimmar som är en bråkdel av vad Nato-länderna har. Det är väl inget att yvas över!
Inte nog med detta, försvarsmakten vill spara ännu mer. Häromdagen läckte det ut uppgifter från Högkvarteret om att man för att finansiera omställningen från ett värnpliktsförsvar till ett yrkesförsvar måste lägga ned ytterligare fredsförband – en flygflottilj, ett regemente och tio utbildningsgrupper för hemvärnet – inom två år för att få loss 800 miljoner. ÖB försöker här gå regeringen och händelserna i förväg.
Efter försvarsturbulensen för några år sedan och Georgienkriget så utgick ett löfte från alliansregeringen att några nya förbandsnedläggningar inte skulle komma ifråga under mandatperioden. Därmed hoppades man väl ta död på spekulationerna men nu närmar vi oss mandatperiodens slut och vad kommer att hända efter valet? Här måste regeringen ge besked och inte vänta med att ta ställning till senare. Hittills har Folkpartiet sagt att de avvisar förslagen men vi måste höra det från stats- och försvarsministrarna också.
Att ett redan anorektiskt och underfinansierat försvar skulle tvingas genomgå ytterligare nedläggningar vore förödande. Vi har bara tre flygflottiljer kvar och skall vi effektivt kunna ha en insatsberedskap så går det inte att lägga ned en av dem. Och hemvärnet har redan problem med personalförsörjningen och att ta bort tio utbildningsgrupper skulle göra att man ger upp förmågan att täcka in hela landet – flera landsändar skulle bli helt utan försvarsnärvaro.
Nya nedläggningar och förbandsflytt skulle tära hårt på kompetensen. Många officerare som fått flytta runt mer än man kan begära under de senaste årens nedläggningskarusell skulle sluta. Rekryteringen skulle också försvåras än mer med ett så glest försvar, och just rekrytering är nyckelordet i det nya yrkesförsvaret.
Överhuvudtaget finns det all anledning att oroa sig för framtidens personalförsörjning. Man har avskaffat den allmänna värnplikten från halvårsskiftet utan att man benat ut hur den skall ersättas. Ett par utredningar pågår men någon ny modell hinner inte bli klar förrän de värnpliktiga väl är borta. Frågor om arbetsrätt, anställningsformer och andra villkor återstår att klara ut.
Att marinen inte finns med på någon nedläggningslista beror på att man redan lagt ned så mycket man kan. Den enda positiva försvarsnyhet som kommit på senare tid berör faktiskt flottan. Kockums har tecknat kontrakt med Försvarets materielverk om att bygga nästa ubåtsgeneration. Det är ubåtar som verkligen behövs i den allt mer strategiskt viktiga Östersjön.













































































