En ny och bättre FRA-lag
26 september
Efter sju sorger och åtta bedrövelser verkar allt nu tyda på att alliansregeringen ror i hamn den omdiskuterade FRA-lagen. I praktiken rör det sig om en helt ny signalspaningslag och den ser ut att uppfylla de rättssäkerhets- och integritetskriterier som saknades i det gamla förslaget.
Publicerad: 2008-09-26 06:00 | Uppdaterad: 2008-10-08 16:20
;)
Övervakade av kameror -- Statsminister Fredrik Reinfeldt och försvarsminister Sten Tolgfors meddelade vid en presskonferens att alliansen har kommit fram till ett nytt förslag till FRA-lagstiftning.
Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix [Förstora]
Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix [Förstora]
Det som fick många, inklusive denna tidnings ledarsida, att kritisera och avfärda det gamla förslaget var att det handlade om en i det närmaste urskillningslös ”massavlyssning” av all svensk data- och teletrafik. Detta var alldeles för likt ett orwellskt övervakningssamhälle som borgerliga partier borde hålla sig för goda för att driva igenom, men så var det dessvärre uppenbarligen inte.
Tidigare i somras avslöjade också NWT det verkliga men dolda skälet bakom signalspaningslagen. Man vill helt enkelt åt den ryska trafiken som mestadels går genom kablar i Östersjön och över Sveriges gräns. Om det finns det inget att invända. Signalspaning mot främmande makt är en viktig och oundgänglig del av en helt nödvändig underrättelseverksamhet. Men för den skull skall man inte slänga ut ett nät som omfattar hela svenska folket.
Därför har det varit viktigt att vi faktiskt får en ny lag som reglerar signalspaningen, men som också ser till att skydda den enskilda medborgarens integritet och som uppfyller kraven på rättssäkerhet. Och det ser det nu dessbättre ut som vi får i och med gårdagens överenskommelse mellan allianspartierna.
Bland annat så inrättas en särskild domstol som i förväg måste ge tillstånd till olika signalspaningsuppdrag, uppdrag som dessutom nu enbart kan komma från försvaret eller regeringen (i praktiken UD). Spaningen skall avgränsas till särskilda trafikstråk, som måste godkännas av domstolen, liksom att syftet måste anges. Den tidigare luddiga definitionen om spaning mot ”yttre hot”, som kunde omfatta nästan vad som helst, har nu snävats in till ”yttre militära hot”. FRA får inte tillgång till all kabelburen trafik. Enskilda som drabbats av övertramp skall kunna få sin sak prövad. Med mera.
Detta är avsevärt mycket mer tillfredsställande än de påhäng som gjordes i elfte timmen i samband med att den ursprungliga förslaget klubbades i riksdagen i juni. Nu är också de interna borgerliga kritikerna, som nejröstaren Camilla Lindberg (fp), nöjda.
Men i går så erkände
statsminister Fredrik Reinfeldt (m) att de ”fått lära sig att lyssna bättre” på kritiken, också den interna. Det hade förstås varit bättre om man hade gjort det redan från början, och då undvikit all denna uppskruvade och förgörande debatt. Bäst hade förstås varit om man haft tillräckligt med ryggmärgsreflexer och inte med hull och hår svalt ett förslag som ursprungligen kommit från den förra s-regeringen.Tidigare i somras avslöjade också NWT det verkliga men dolda skälet bakom signalspaningslagen. Man vill helt enkelt åt den ryska trafiken som mestadels går genom kablar i Östersjön och över Sveriges gräns. Om det finns det inget att invända. Signalspaning mot främmande makt är en viktig och oundgänglig del av en helt nödvändig underrättelseverksamhet. Men för den skull skall man inte slänga ut ett nät som omfattar hela svenska folket.
Därför har det varit viktigt att vi faktiskt får en ny lag som reglerar signalspaningen, men som också ser till att skydda den enskilda medborgarens integritet och som uppfyller kraven på rättssäkerhet. Och det ser det nu dessbättre ut som vi får i och med gårdagens överenskommelse mellan allianspartierna.
Vid utlåtanden i
Europadomstolen så har man förkastat en brittisk lag som var snarlik det gamla svenska förslaget, men godtagit en tysk signalspaningslag. Organisationen Centrum för rättvisa har också kommit med en lista på krav som måste uppfyllas för att en svensk signalspaningslag skall anses förenlig med Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Av allt att döms uppfyller nu den nya FRA-lagen dessa krav, eller i alla fall de flesta av dem.Bland annat så inrättas en särskild domstol som i förväg måste ge tillstånd till olika signalspaningsuppdrag, uppdrag som dessutom nu enbart kan komma från försvaret eller regeringen (i praktiken UD). Spaningen skall avgränsas till särskilda trafikstråk, som måste godkännas av domstolen, liksom att syftet måste anges. Den tidigare luddiga definitionen om spaning mot ”yttre hot”, som kunde omfatta nästan vad som helst, har nu snävats in till ”yttre militära hot”. FRA får inte tillgång till all kabelburen trafik. Enskilda som drabbats av övertramp skall kunna få sin sak prövad. Med mera.
Detta är avsevärt mycket mer tillfredsställande än de påhäng som gjordes i elfte timmen i samband med att den ursprungliga förslaget klubbades i riksdagen i juni. Nu är också de interna borgerliga kritikerna, som nejröstaren Camilla Lindberg (fp), nöjda.
Men det finns andra
som inte kommer att vara det. Dels är det de mer rabiata motståndarna som är mot själva tanken på signalspaning överhuvudtaget. Och sedan är det den opportuna rödgröna oppositionen som gnäller över att det inte blivit något parlamentarisk kommitté. Men de kan man nog bortse ifrån i sammanhanget.
Nöjen & evenemang
