Varning för Lars Ohlys "rättvisa"
;)
Foto: Andreas Apell / Scanpix [Förstora]
I sitt sommartal i Gnesta i söndags mullrade kommunistledaren Lars Ohly (V) på om hur den borgerliga alliansen har ökat klyftorna sedan regeringstillträdet 2006, och hur ondskefullt höger de är. Skattesystemet är förvisso så utformat att sådana skattesänkningar som Alliansen faktiskt ägnat sig åt – riktade till låg- och medelinkomsttagare – även kommer andra grupper till del. Men det kan han ju inte säga, bland socialister är klasskampen sedan Marx dagar överordnad också sanna verklighetsbeskrivningar.
Sett för sig är det knappast ”traditionell högerpolitik” som Alliansregeringen ägnar sig åt, när man går in för att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare. Det är socialdemokratisk inkomstutjämningspolitik rakt av. Faktum är att höginkomsttagarna är betydligt hårdare ansatta idag under Alliansregeringen än de var under Ingvar Carlssons socialdemokratiska regering för 20 år sedan. Men även om ”borgarnas” politik verkligen skulle vara att öka de ekonomiska klyftorna i Sverige, så är det ju ändå så att de som tjänar mest också är de som sedan mycket länge betalar överlägset mest i skatt – både i procent och i pengar räknat.
Är det då ”orättvist” att det finns människor som tjänar mer än andra? Ja, precis så resonerar både Lars Ohly och Mona Sahlin (S). Låt oss se till arbetarrörelsens klassiska paroll ”lika lön för lika arbete”. Det är väl ändå ingen som på allvar kan ifrågasätta att man ska ha ”samma lön för samma arbete”, det är så självklart att det inte ens är vänster att tycka det. Det handlar ju om förtjänst! Och det är precis där som högerns och vänsterns syn på rättvisa och rättvis fördelning går isär.
Självklara paroll er är populistiskt. I den röda retoriken har också en tydlig begreppsglidning skett gällande innebörden av denna paroll. Först ändrades nämligen innebörden till ”samma lön oavsett typ av arbete”, i samband med vilket de regerande socialdemokraterna började göra bruk av progressiv beskattning så att höginkomsttagare (28 000/mån enligt nu gällande definition) med få undantag inte ska få ut särskilt mycket mer än andra. Idag i och med vänsterblockets bidragslinje, handlar det om ”samma lön oavsett om man har arbete eller ej”. Skillnaden är mycket påtaglig.
Socialisternas syn på rättvisa är att alla ska ha det på precis samma sätt, särskilt ekonomiskt. Men på vilket vis är det mera rättvist att de som har och kan ska berövas frukterna av vad de skapar, för att alla andra ska ha det ”lika bra”?
Konservatismens rättvisesyn för sin del utgår från det personliga ansvaret, och handlar om att vara eller göra sig förtjänt. Ekonomisk rättvisa handlar därmed, till att börja med, om att lön ska bygga på grad av ansvar. I och med högerns värnande om den privata äganderätten är också arvsrätten lika självklar som ekonomisk ojämlikhet är naturlig – och inte alls ett problem i sig. Målet bör ju vara att staten lägger sig i så få människors liv som möjligt, människor ska kunna stå på egna ben och ha incitament att ta ansvar för sig själva och gärna för andra, samt kunna utmärka sig så gott de kan på sitt eget sätt.
Det är detta som är den traditionella högersynen. Man kan förstås inte förvänta sig att Lars Ohly ska köpa den som politisk inriktning. Men man kunde verkligen hoppas att Alliansregeringen så småningom gör det.
