Ny rysk björn i Kreml

4 mars

Att Dmitrij Anatoljevitj Medvedev skulle väljas till Rysslands nästa president var självklart. Med 70,2 procent av rösterna kommer han den 7 maj att flytta in i Kreml. Fast ryssarna hade knappast något ”val” i egentlig mening. Någon opposition att tala om tilläts inte ställa upp och valresultatet var friserat.

Vladimir Putin med sin handplockade efterträdare Dmitrij Medvedev firar den senares seger vid en konsert utanför Kreml i söndags kväll.
Foto: Vladimir Rodionov/Presidentens presstjänst/RIA-Novosti/AP [Förstora]

Dagens Ryssland är knappast någon demokrati. Avgående presidenten Vladimir Putin har kallat det auktoritära styre han etablerat för ”styrd demokrati”. Det innebär en marginaliserad och ofta förföljd opposition som med administrativa åtgärder och kontroll av media hindras från att ställa upp i val, demonstrera och få ut sina budskap. Medvedev har ohotad kunnat segla in som Putins utvalde efterträdare, stödd på maktpartiet Enade Ryssland, som förstås totalt dominerar parlamentet duman.

Vad kommer det att

betyda nu när en ny björn flyttar in i Kreml? (Medvedevs namn kommer påpassligt nog från det ryska ordet för björn). Förmodligen inte så mycket. Putin kommer att behålla den verkliga makten och Medvedev har i princip lovat sin företrädare posten som premiärminister. Medvedev är en hänförd lojalist och har Putin att tacka för sin hela sin maktställning. Den lär han inte utmana i första taget.
Samtidigt så medför presidentposten stora formella maktbefogenheter. När Putin själv tillträdde för åtta år sedan så ansågs han som lojal mot företrädaren Jeltsins så kallade ”familj”, men han visade snart andra tag. Också Medvedev skulle kunna överraska, även om det är mindre troligt. Putin hade trots allt det gamla KBG att stödja sig på, medan Medvedev högst har en handfull ”liberala” teknokrater att luta sig på.
Historiskt sett har det dock fungerat sämre med dubbelkommandon i Ryssland – det kan bara finnas en ”tsar” – även om det finns exempel på motsatsen, som Nikolaj II och hans premiärminister Pjotr Stolypin och Sovjetledaren Leonid Brezjnev som länge delade makten med Aleksej Kosygin. Kanske Putin och Medvedev kommer att bli ett sådant par?

Det finns också en

möjlighet att Putin faktiskt kommer att dra sig tillbaka efter ett tag, när Medvedev hunnit växa in i rollen och blivit varm i kläderna. Det hela blir i varje fall en delikat balansgång. Även om Ryssland inte är någon riktig demokrati så vilar den ändå på en sorts maktbalans (det gjorde för övrigt också det gamla Sovjetunionen). Visserligen har det under Putin tippat över mycket till säkerhetsorganens fördel, men maktfördelningen finns ändå där mellan gamla KGB, militären, teknokrater, byråkrater och oligarker i statsförvaltning och företag.
Att Putin plockade någon utanför kraftcentra (”siloviki”) inom säkerhetstjänsten och militären kan ha berott på strävan att upprätthålla denna balans. Samtidigt så kan kraftorganen användas för att hålla Medvedev i schack. Det är känt att Putins vice stabschef Igor Setjin motsatte sig Medvedevs upphöjelse. Setjin kan bli Putins vakthund mot efterträdaren. Det senaste året har det också utbrutit ett ”inbördeskrig” inom kraftorganen. Narkotikapolischefen Tjerkesov har ställts mot FSB- chefen Patrusjev och nyss nämnde Setjin.
När säkerhetsorganen grälar inbördes kan de lättare vägas upp med en person med en mer civiliserad framtoning, som Medvedev. Söndra och härska är ett gammalt knep. Samtidigt skall man inte göra sig några illusioner om Medvedev. Han kan också visa hårda nypor. Inte för inte har han varit chef för gasjätten Gazprom, som naket utövat sin makt mot för Ryssland besvärliga grannländer. Bara i går så ströps gasleveranserna till Ukraina. Medvedev är trots allt en rysk björn.