Det eviga hatet
17 januari
Sedan Israels senaste offensiv i Gaza inleddes har också antalet attacker mot judar i Sverige och andra länder ökat. Så här brukar det tyvärr vara. Närhelst konflikten i Mellanöstern uppmärksammas så brukar de antisemitiska yttringarna i omvärlden också öka.
Publicerad: 2009-01-17 06:00
LÄS OCKSÅ:
;)
I förra lördagens demonstration på Sergels torg i Stockholm syntes bland annat terrororganisationen Hizbollahs gula flagga.
Foto: Leif R Jansson/Scanpix [Förstora]
Foto: Leif R Jansson/Scanpix [Förstora]
Man kan tycka vad man vill om konflikten mellan Israel och palestinierna, men att den drabbar enskilda judar i Sverige är fullständigt oacceptabelt. Men vi har redan sett flera brandattentat mot bland annat de judiska församlingarna i Helsingborg och Malmö. I tisdags försökte någon sätta eld på ett kapell på den judiska begravningsplatsen i Malmö. I Oslo urartade häromveckan pro-palestinska demonstrationer till rena kravaller och vandalism. I Borås planerade medlemmar av liberala ungdomsförbundet en demonstration för Israel, men den fick ställas in sedan de jagats och misshandlats av personer maskerade med palestinasjalar.
Det Judiska Centralrådet har fått ta emot många samtal från enskilda svenska judar som känner sig oroliga och som fått utstå antisemitiska trakasserier och smädelser. Detta är något som judar i Sverige och annorstädes dessvärre har fått vänja sig vid sedan en lång tid tillbaka. Säkerhetsarrangemangen är nästan lika rigorös vid Synagogan i Stockholm som vid den israeliska ambassaden. Israelkritik blandas med judehat. Givetvis finns det legitim kritik mot staten Israels agerande, men i dess kölvatten dyker den gamla antisemitismen upp och gränserna blir allt otydligare.
I Norrköping deltog kommunalrådet Lars Stjernkvist (s), före detta partisekreterare, i en demonstration under Hizbollahs flagga. Där vajade också den irakiska flaggan som Saddam Hussein använde. Även där förekom hakkors. I Malmö talade riksdagsmannen och påläggskalven Luciano Astudillo (s) omgiven av Hizbollahflaggor och ett porträtt av terroristledaren Hassan Nasrallah.
I Karlstad gick det inte riktigt lika illa till, men författaren Bengt Berg drog sig inte för att genom att läsa upp en dikt om det judiska upproret i Warszawas ghetto 1943 likställa dagens Israel med den nazistiska Förintelsen.
Någonstans blir sällskapet viktigare än det budskap man hoppas framföra och den gränsen passerade Sahlin & Co för länge sedan. Då förvandlas också själva budskapet till ett stöd för de terroristorganisationer som har staten Israels utplåning på programmet.
Det Judiska Centralrådet har fått ta emot många samtal från enskilda svenska judar som känner sig oroliga och som fått utstå antisemitiska trakasserier och smädelser. Detta är något som judar i Sverige och annorstädes dessvärre har fått vänja sig vid sedan en lång tid tillbaka. Säkerhetsarrangemangen är nästan lika rigorös vid Synagogan i Stockholm som vid den israeliska ambassaden. Israelkritik blandas med judehat. Givetvis finns det legitim kritik mot staten Israels agerande, men i dess kölvatten dyker den gamla antisemitismen upp och gränserna blir allt otydligare.
Flagranta exempel på
detta kunde man se under förra lördagens demonstrationer mot kriget i Gaza på olika håll i landet. På Sergels torg i Stockholm deltog bland andra s-ledaren Mona Sahlin, förre utrikesministern Jan Eliasson (s) och LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin i en demonstration där de islamistiska terrororganisationerna Hamas och Hizbollahs flaggor vajade. Nazistiska hakkors förekom också, bland annat på en bild av Israels utrikesminister Tzipi Livni. Att jämställa Israel med nazismen är ett av de värsta uttrycken för den moderna antisemitismen, något som förstås trivialiserar själva Förintelsen. Sedan tågade man mot den israeliska ambassaden där man brände Israels flagga.I Norrköping deltog kommunalrådet Lars Stjernkvist (s), före detta partisekreterare, i en demonstration under Hizbollahs flagga. Där vajade också den irakiska flaggan som Saddam Hussein använde. Även där förekom hakkors. I Malmö talade riksdagsmannen och påläggskalven Luciano Astudillo (s) omgiven av Hizbollahflaggor och ett porträtt av terroristledaren Hassan Nasrallah.
I Karlstad gick det inte riktigt lika illa till, men författaren Bengt Berg drog sig inte för att genom att läsa upp en dikt om det judiska upproret i Warszawas ghetto 1943 likställa dagens Israel med den nazistiska Förintelsen.
På detta sätt ger
man stöd och legitimitet åt såväl antisemitism som olika terroristorganisationer. Såväl Mona Sahlin som Lars Stjernkvist ursäktar sig med att de var mot Israels angrepp och för palestiniernas frihetskamp, men inte hakkors och Hamasflaggor. Jaha, men att delta i samma demonstrationer där sådana förekommer går tydligen alldeles utmärkt i alla fall – man håller ju inte med! Det är inte ett intellektuellt hederligt resonemang.Någonstans blir sällskapet viktigare än det budskap man hoppas framföra och den gränsen passerade Sahlin & Co för länge sedan. Då förvandlas också själva budskapet till ett stöd för de terroristorganisationer som har staten Israels utplåning på programmet.
Nöjen & evenemang
