Visst finns det stor
anledning att ifrågasätta kostnadskontrollen och den ekonomiska kompetensen inom försvaret. Där finns det säkert en hel del att göra. Men det är ohederligt att göra som politikerna – av alla kulörer – nu gör och i ilska skylla allt på försvaret. Sanningen är den att politikerna har sig själva att skylla. De har gång efter annan krävt stora besparingar på försvaret, bland annat med förbandsdöd som följd, samtidigt som man lagt på uppgifter på försvaret vars kostnader inte är täckta.Överbefälhavaren Håkan Syrén sade i Sälen att det var ett strukturellt problem. Försvaret har ställts om från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar, samtidigt som det funnits ett stort sparbeting. Någon täckning för omställningskostnader och andra reserver har inte funnits. Politikerna har trott att bara man lägger ned det eller det förbandet eller vapensystemet så försvinner en minuspost. Men så enkelt är det inte.
Dessutom så kostar insatsförsvaret också pengar. Det är självklart mycket dyrare och mer krävande att ha svensk trupp i Afghanistan och Tchad än hemma på förbandet, eller ens i Kosovo, menar ÖB. Mycket har man också fått göra från grunden, exempelvis skapandet av den nordiska stridsstyrkan (NBG).
Det borde vara uppenbart
att besparings- och avrustningspolitiken nått vägs ände. Men istället så har man talat för döva öron. Ända sedan i februari-mars förra året har försvarsledningen haft diskussioner med försvarsdepartementet, vilket bekräftats av den förre försvarsministern Mikael Odenberg. Men de har uppenbarligen gått hans efterträdare Sten Tolgfors förbi.Vi har en regering som vill spara nära tre miljarder (och en finansminister som ville spara ännu mer) medan försvaret egentligen behöver sex miljarder i tillskott de kommande åren. Och så deklarerar hela tiden att vi kan skicka än den ena än den andra truppen utomlands. Det går inte ihop.
Nu kommer försvaret
tyvärr inte att få mer pengar. Politikerna tvår sina händer och kräver att huvuden rullar i försvaret. Därför kommer ambitionsnivåerna att sänkas än mer – och med förfärande resultat.Gripen-piloter får inte sina viktiga flygtimmar när flygplan ställs undan i hangarer. Ubåtar och andra fartyg läggs i malpåse. Soldaterna i NBG sägs upp i förtid, vilket dels blir katastrofalt för enskilda som planerat sina liv och dels förödande för den framtida rekryteringen. Arméförband kommer bara att lära sig slåss i pluton inom ett kompani, vilket är rent löjeväckande. Värnpliktiga som efter utbildningen skulle fått anställning får varken sin anställning eller sin sista utbildningstermin. Och de 15 förband som regeringen anmält som möjliga för internationell tjänst kommer att få sänkt beredskap från 30 till 90 dagar, vilket i praktiken innebär att de inte blir användbara.
Om nu politikerna tillåter detta. Det är inte alls säkert, varpå underskotten bara blir större och större. Och så kommer de än en gång att skylla ifrån sig.

















































– 






































