Bedrövligt om presstödet
19 november
Det är för bedrövligt att vi har en moderat kulturminister som hårdnackat slår vakt om presstödet. För detta stöd är förlegat i vår mediavärld, det snedvrider konkurrensen inom dagspressen, det missutnyttjas och det kostar skattebetalarna en halv miljard kronor per år.
Publicerad: 2007-11-19 06:00 | Uppdaterad: 2008-08-29 17:02
;)
Foto: Hasse Holmberg/Pressens Bild [Förstora]
I tider när finansminister Anders Borg (m) letar besparingsobjekt borde därför presstödet komma högst upp på listan. Det är vidare högst osannolikt att det är i överensstämmelse med de regler som EU gemensamt satt upp. Och det var egentligen om det sistnämnda som debatten i riksdagen nyligen kom att handla. Viker sig regeringen, förhalar den frågan på EU-nivå, hur skall Sverige kunna gå vidare med presstödet kvar. Ja, det var huvudingredienserna i debatten mellan kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Helen Petersson (s). Men egentligen borde diskussionen handla om just presstödets vara eller inte vara.
Vi har flera gånger tidigare här använt följande liknelse: Tänk er att Coop skulle få stöd, men inte Ica-handlarna. Istället skulle dessa tvingas betala förhöjd skatt för att vara med och finansiera stödet till konkurrenten. Det vore förstås en helt orimlig lösning och det skulle också de allra flesta hålla med om. Men just så fungerar presstödet och därför kan det aldrig försvaras.
Presstödet missutnyttjas för idag finns flera exempel på hur en ledande landsortstidning köpt in konkurrenten för att därmed komma över presstödet denna fått. En framåt dagstidning har inte bara nyheter och förströelse utan också debatt och utgivaren vill förstås att olika åsikter skall brytas mot varandra i den egna tidningens spalter och på nätupplagan. Det är också så att dagstidningarna förr hade samröre med ett parti, men idag har de banden dessbättre brutits för de flesta. För det är klart att ledarskribenterna idag skall göra sina egna värderingar av varje förslag och inte gå i ett partis ledband. Däremot är det förstås bra med en ideologisk hemvist för den skapar mycket av tidningens själ.
Som tur var fanns
en tredje part också uppe i talarstolen, nämligen Hans Wallmark (m), tidigare politisk redaktör för Nordvästra Skånes Tidningar. Han kan vittna om hur det förhåller sig med presstöd och hans huvudinvändning är att stödet, som utgår med 500 miljoner kronor om året, snedvrider konkurrensen. Det har inte heller haft någon effekt eftersom tidningsdöden härjat under många år. Och Wallmark beklagade regeringens hållning.Vi har flera gånger tidigare här använt följande liknelse: Tänk er att Coop skulle få stöd, men inte Ica-handlarna. Istället skulle dessa tvingas betala förhöjd skatt för att vara med och finansiera stödet till konkurrenten. Det vore förstås en helt orimlig lösning och det skulle också de allra flesta hålla med om. Men just så fungerar presstödet och därför kan det aldrig försvaras.
Stödet är förlegat
därför att medievärlden förändrats snabbt och drastiskt, något som också Wallmark var inne på. Förr dominerade dagstidningen, idag finns konkurrens inom etermedia, vi har datorer och bloggar, vi läser nyheter på nätet, vi använder till och med mobiltelefonen för detta. I vår mediavärld är konkurrensen gränslös, det gäller tidningar lika väl som inom it-segmentet. Utvecklingen går dessutom snabbt vidare. Därför kan inte välskötta dagstidningar diskrimineras utan få möjlighet att utvecklas för att konkurrera med nya medier.Presstödet missutnyttjas för idag finns flera exempel på hur en ledande landsortstidning köpt in konkurrenten för att därmed komma över presstödet denna fått. En framåt dagstidning har inte bara nyheter och förströelse utan också debatt och utgivaren vill förstås att olika åsikter skall brytas mot varandra i den egna tidningens spalter och på nätupplagan. Det är också så att dagstidningarna förr hade samröre med ett parti, men idag har de banden dessbättre brutits för de flesta. För det är klart att ledarskribenterna idag skall göra sina egna värderingar av varje förslag och inte gå i ett partis ledband. Däremot är det förstås bra med en ideologisk hemvist för den skapar mycket av tidningens själ.
NWT, för att ta ett
kärt och närliggande exempel, är konservativ på ledarplats. Men den står helt fri från politiska partier eller andra intresseorganisationer. Då blir också trovärdigheten hög därför att ingen kan utöva påtryckningar i en eller annan riktning. Och den bästa garanten för en fri och oberoende journalistik är att tidningen har en stark ekonomi och står helt på egna ben.
Nöjen & evenemang
