Bistånd till vilket pris?

3 oktober

Den svidande kritik som Riksrevisionen riktar mot biståndsorganet Sida är en stor praktskandal. Det är ett enormt slöseri med våra skattepengar som gått till tvivelaktiga projekt och ibland i ren korruption. Det gäller den del av biståndet som går via enskilda organisationer och kan dessvärre bara vara toppen av isberget.
Publicerad: 2007-10-03 06:00 | Uppdaterad: 2008-08-29 16:53
Det förekommer stor oordning i huvuddelen av de projekt som Riksrevisionen granskat. Bristande internkontroll har gjort att skyddet mot oegentligheter i princip är obefintligt. Vid granskningen av 15 projekt i Afrika visar det sig att det i tre fall av fyra saknas underlag inte bara för att utvärdera verksamheten utan för att överhuvudtaget bedöma vilken verksamhet som bedrivits. Oegentligheter, eller korruption som man skulle säga på ren svenska, har förekommit i fem av de projekten. I tio fall har annat typ av fusk förekommit.

Det här borde tyvärr

inte komma som någon överraskning. På sistone har det talas om att det finns en ”biståndsindustri” – att det finns en rad organisationer som mer eller mindre lever på biståndsverksamhet och har ett egenintresse av att det fortsätter. Tillsammans med personer inom Sida och UD har de bildat en sorts biståndsindustriellt komplex. Och eftersom frågan om bistånd till fattiga länder är så behjärtansvärd har det kommit få invändningar mot den förhärskande biståndsideologin.
Därför har vi kvar det hela enprocentsmålet – att en procent av bruttonationalinkomsten skall gå till bistånd. I takt med högkonjunkturen har på senare ansamlats en ansenlig summa pengar öronmärkta för bistånd utan att det funnits ordentliga projekt att satsa dem på. I en sådan situation är det förstås lätt att ge dem till diverse projekt och att kontrollen brister. Man måste ju göra av med pengarna för hur skulle det annars se ut? Skulle man sitta på dem vore de ju ett indirekt erkännande att de kanske inte behövs.
Det är i detta perspektiv man måste se på den här senaste biståndsskandalen. Så länge man sätter kvantiteten – alltså storleken på själva biståndet – framför kvaliteten – alltså satsningar som bevisligen gör någon nytta – kommer den svenska biståndspolitiken att i varierande grad vara utsatt för den här typen av misskötsel.

Regeringen har redan aviserat

att de kommer att se över biståndet och bland annat minska antalet programländer. Rapporten från Riksrevisionen måste leda till att det blir en än större genomlysning av hur biståndet sköts och framförallt måste kontrollen öka. Det går inte att lita på att Sida klarar av att sköta det här själva.
Här i Karlstad finns sedan 1 januari 2006 Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete, Sadev. En av deras huvuduppgifter är att övervaka och kontrollera det svenska utvecklingssamarbetets effektivitet. Det är måhända ett underbetyg till den nya myndigheten att den förekommits av Riksrevisionen. I alla händelser borde dess roll bli tydligare och effektivare för att i framtiden försäkra oss om att våra biståndspengar inte kastas i sjön.
Skriv ut!  Skriv ut!  |  Tipsa en vän!  Tipsa!  |  Rätta fel i artikeln!  Rätta!
Just nu på ettan

Senaste nytt
I dagens NWT
I dagens NWT
Hus & hem tipsar om enkla knep att höja mysighetsfaktorn i trädgården – och det handlar inte om växter.

– Travtips V 86, V 75

– Familjenytt

Webbfrågan
Spelar du golf?
Välkommen Teja
FLER

Visa upp er baby på nwt.se!

Mejla in en bild till oss. Så här gör du, enkelt och gratis!

Flyktig sommarkänsla
FLER

Har du en egen nyhet?

Vill du dela med dig av något som äger rum där du bor, eller en fin bild? Mejla in detta till oss! så kan det hamna under Läsarnas här på nwt.se. Läs mer om hur du bidrar till Läsarnas här.


Värmlandsfyndet
Dagens ros/firarhörnan
Sök recept
Till hittarecept.se
billiga resor