Läsa och läxor
LEDARE
Det är skrämmande siffror som en expertkommitté inom EU tagit fram. De visar att bortåt en femtedel av svenska femtonåringar har dålig läskunnighet. Ett kapitalt misslyckande som decenniers felaktig skolpolitik orsakat och som först nu håller på att repareras.
Publicerad: 2012-09-11 07:30
LÄS OCKSÅ:
;)
Extern läxhjälp underlättar för många elever.
Foto: Bertil Ericson/Scanpix [Förstora]
Foto: Bertil Ericson/Scanpix [Förstora]
Dessvärre kommer det att ta tid att åtgärda bristerna i den svenska skolan. Ledtiderna är av naturliga skäl långa. Dagens femtonåringar började ju skolan för åtta år sedan och då satt inte alliansregeringen och skolminister Jan Björklund (FP) vid makten. Så ännu under många år kommer svenska elever att gå igenom skolan utan att ha skaffat sig fullgoda kunskaper i en så basal färdighet som att kunna läsa ordentligt.
Det är särkilt pojkarna som är drabbade. Nästan en fjärdedel av dem har dålig läskunnighet, att jämföra med 10,5 procent av de femtonåriga flickorna. Och det har varit en stadig försämring det senaste decenniet.
Orsaken är förstås den flumpedagogik som präglat den moderna skolan. Att tillgodogöra sig kunskaper har inte satts i centrum och avsaknaden av betyg har gjort att elever med svårigheter inte kunnat identifieras förrän det ofta är för sent. Skolan, som skall vara den stora utjämnaren, har grovt svikit sitt uppdrag. Elever från studiemotiverade hem har alltid ett försteg och de klarar sig oftast rätt bra ändå, även om de känner understimulans.
Samtidigt har det uppstått en bisarr debatt om läxhjälp i Sverige. Det är många familjer som använt sig av rut-avdraget för att kunna skaffa läxhjälp till barnen. Detta har varit lite av en gråzon eftersom det måste kombineras med barnpassning, men var går gränsen för det? Hur stor andel är ren barnpassning och hur mycket läxor får man hjälpa med. Nu vill regeringen slå fast att också ren läxhjälp är berättigat till rut-avdrag och det är förstås bra.
Men det tycker inte alla. Vänsterdebattörer och socialdemokrater försöker demonisera hela verksamheten som de menar ger ett försteg till de elever som får läxhjälp. Det är också ett underbetyg till den svenska skolan att det alls behövs en sådan verksamhet. Det sista har de så klart rätt i. Om inte skolan levererar det man kan förvänta sig så kan den externa läxhjälpen kanske reparera en del av skadan. Som sagt så kommer det att ta tid innan de stora felen i den svenska skolan är åtgärdade. Då kan läxhjälp underlätta. (Man kan också sätta sitt barn i en friskola om man inte är nöjd med vad kommunen har att erbjuda.)
Att föräldrar månar om sina barns utbildning är bara bra och något som måste uppmuntras mer. Om något så är föräldrar för lite engagerade i sina barns skolgång. Även om de också borde kunna hjälpa till med läxorna har alla kanske inte tid eller ork.
I bakgrunden spökar förstås den politiska vänsterns extrema jämställdhetssträvan. Det är bättre att alla har det lika dåligt än att några har det lite bättre än andra. Visst är det så att alla föräldrar inte har möjlighet att använda sig av läxhjälps-Rut, men de flesta har faktiskt det. Skall man då förvägra dessa en sådan möjlighet i den heliga rättvisans namn så kan man lika gärna ta barn från sina föräldrar och placera alla på offentliga internat. Då slipper man ju ”problemet” med att vissa barn växer upp i studiemotiverade hem!
Nej, ett sådant samhälle skulle med rätta kallas totalitärt och omänskligt. Istället måste vi se till att alla elever, också de som kommer från studieovana miljöer eller de som har svårigheter, ges en chans att lära sig läsa, räkna och skriva ordentligt.
Hillringsberg: Hillringsbergs Folkets Park
Arvika: Arvika Konsthall Storgatan 22
....: Nysäters Buss AB
Skoghall: Karlstad Hammarö Auktionsverk
